- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / IV Årg. 1915 /
18:1

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR

Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

IV. ÅRG.

STOCKHOLM, 15 SEPTEMBER 1915.

N:r 18.

RÖSTRÄTT FÖR KimSNOR

ntkommer den 1 och 15 i var månad.

Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan i

Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V»3—7»4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4,
Rikstel. Norr 600. Ällrn. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten:

Pris för 1915 1 krona. Lösnummer 5 öre.

För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expedition.

Rösträtt för Kvinnor.

Fjärde kvartalet 1915 30 öre.

I likhet med vad som skett ett par
föregående år, inbjuder Rösträtt för
Kvinnor härmed till prenumeration för
sista kvartalet 1 oktober — 31
c/e-cember för det billiga priset av endast
30 öre.

Be som vilja stödja rösträttsrörelsen,
och som veta att rösträttens eget organ
är det främsta medlet för spridande av
kunskap om allt som rör kvinnans
medborgarrätt och hennes ställning i stat
och samhälle, beredas genom denna
kvar-talsprenmneration möjlighet att arbeta
för rösträttsidéns spridning i allt
vidare kretsar* Bet är redaktionens fasta
förhoppning, att Rösträtt för Kvinnors
läsare, var i sin stad, vilja arbeta på
det stadigt ökade prenumerantantal som
utgör en borgen för tidningens
framtid. Priset är satt så lågt, att det icke
behöver vara förenat med någon större
ekonomisk uppoffring att prenumerera
på tidningen, men den som ena dagen
föresatt sig att gå till postkontoret och
underskriva en blankett, glömmer det
den nästa, och för dessa kan det inte
nog ofta upprepas, att en rörelses
fram-gång beror på var enskild individ och
hennes insats i arbetet Ingen får
därför undandraga sig sin del av
ansvaret, då det gäller att säkerställa den
svenska kvinnorösträttsrörelsens egen
tidning.

Bå Rösträtt för Kvinnor utom in- och
utländskt rösträttsnytt dessutom ofta
innehåller litterära bidrag av vårt lands
mera betydande pennor, torde det för
var och en stå klart att
prenumerationsavgiften, i förhållande till den valuta
som bekommes, är synnerligen billig»

Ali prenumeration sker å
posten (se tillägg till Posttaxan 15 sept)
och det är av vikt att prenumerationen
sker så tidigt som möjligt på det att
upplagans storlek må kunna beräknas.

"Slagfältets ohyggligaste tragedi", sade en engelsk officer,
"är att höra unga gossar på sjutton och aderton år i
dödsstunden utstöta det sista ropet på mor. S)e må säga ’mother’
eller ’Mutter3 eller ’mère’, i sin ångest ropa de alla på den,
som gav dem livet"

Jlela världens kvinnor borde höra ekot av det ropet i
sina hjärtan såsom en maning till dem att för släktets
mödrar vinna delaktighet i nationernas rådslag.

fflliee Sfone Blackwell

i the Woman’s Journal.

Dyrtidens lärdomar.

Det är förunderligt att se, hur
"kvinnornas spalt" växer i den dagliga
pressen. Tidningar och tidskrifter ha i en
hast blivit mycket husliga, och nära
nog främst på bokhandlarens disk
ligga kokböcker av alla slag. Man
vädjar till kvinnornas sparsamhet,
förtänksamhet, husmodersskicklighet, flit,
ihärdighet. Kåd och recept utdelas med
frikostig hand. Det skall produceras,
konserveras med kvantitativt och
kvalitativt mästerskap. Det skall
konsumeras med förnuft och med tanke på
morgondagen. Från alla håll höra vi»
att det är kvinnodygder, som skola
bevara folkets liv i dessa onda tider, att
det ar kvinnohänder, som skola bära
oss genom nödtider, då vi bli i farlig
grad isolerade från de länder, som
bruka tillföra oss livsmedel. På kvinnorna
lägges ett drygt ansvar för att det
hushållas förnuftigt med det lilla som
finnes.

På all denna vädjan bör och får den
svenska Qvinnan icke ha mer än ett
svar: att i fullaste, rikaste mått
skänka sin kraft Och det kan icke nekas
henne allt beröm för uppriktigt
bejakande av alla skyldigheter och allt
ansvar därvidlag, ävensom för kloka och
ivriga ansträngningar att fylla sitt
värv. Utan tvivel söka även
husmödrar, som aldrig fått någon som helst
utbildning för husmoderskallet, att
experimentera sig till färdighet och
skicklighet. Utan tvivel lagras nu
förråd även i hem» där man varit van att
leva ur hand i mun, och där den
huvudsakliga hushållningen består i att
göra en morgontur till en fyra, fem
furnissörer för att for småslantar köpa
litet beredd eller halvfärdig föda.

Hurudant månde nu resultatet bli av
all denna iver?

Ja, det är något, som vi aldrig få
riktigt veta, ty ingen statistik i
världen kan blotta de tusende hemmens
vinst- och förlustkonton. Men att
resultatet skulle blivit mycket bättre, om
kriser och nöd mött oss under andra
förhållanden än nu är fallet, det är
säkert icke för djärvt att påstå.

"Av skadan blir man vis", är ju en
gammal tröstefull sats, "men icke rik",
är ett tillägg, vars riktighet
erfarenheten i regel bekräftar. År det nu

verkligen så, att man blir vis av
skadan, då är en vinst hemburen, som gör
det lätt att resignera under den
fata-liteten, att man ej till på köpet blir
rik. Skulle i detta fall t. o. m.
statsmakterna upptäcka skadorna, då
skulle hårda ödens gissel ej förgäves
ha svängts över oss, och skulle
statsmakterna t. o. m. bli visa av dem, då
skulle all utsikt föreligga för att
nationen vid en slutlig överblick skulle
finna, att ond sådd givit god skörd.

De förhållanden, som så farligt öka
de svårigheter, kvinnan har att kämpa
med i sitt svåra värv, och som i mycket
hög grad äventyra ett lyckligt
resultat, bero dels därav att varken hennes
individuella eller sociala uppfostran
förberett henne för värvet, dels av att
hennes .ställning i samhället som
medborgerligt omyndig gör för henne
oåtkomliga de viktigaste medel och
möjligheter, som behövas för detta värv.

Just de kvinnor, som nu äro i sin
bästa ålder och alltså borde vara bäst
skickade att ta itu med dyrtidens stora
frågor, tillhöra den period i vår
upp-fostringshistoria, som
karaktäriserades av plugg med teorier. Folkskolan
pluggade i dem katekes och
folkskolans läsebok. Flickläroverken jagade
dem i examensplugg för att komma
gossläroverken så nära som möjligt,
men hemmets ekonomi och
livsmedelsproblem hade inga katedrar. Hemmen
voro inkompetenta att fylla denna
brist och kunde dessutom icke erhålla
vare sig de ungas tid eller , deras
intresse för dessa prosaiska ting.

Därav kommer en inkompetens,
som dels vållar ett misslyckande eller
ett resignerat avstående från alla
mödor, dels vållar en obotlig kraftförlust,
nämligen en förlust för det positiva
arbetsresultatet av all den kraft, som
måste användas för att göra lärospån.

Det andra tyngande
missförhållandet är, att kvinnorna icke fostrats i
socialt och merkantilt tänkande. De äro
händer, men i alltför ringa grad
huvuden i den nationella hushållningen.
En husmor, en tjänarinna arbetar i
regel i för liten skala, efter opraktiska
metoder, med mycket bristfällig
teknik och med ringa tanke på det sociala
sammanhanget och den
nationalekonomiska betydelsen i verksamheten.
Med avseende på arbetets ekonomi och
teknik är det säkert sämre ställt i hem-

men än på någon annan
arbetsmarknad.

På sistone har ju statens likgiltighet
för hemmets arbete hämmat sig så
pass, att den lånat en ringa bråkdel av
sitt öra åt att lyssna till kvinnornas
klagan över denna dåliga
ekonomise-ring av kraft, tid och penningar, men
det är fara värt, att det kommer att
hämma sig långt mer kännbart. Månne
ända därhän, att statsmakterna bli
benägna att ge kvinnorna medlet att
avlägsna dessa missförhållanden:
medborgarrätten f-

Kvinnornas brist på ekonomisk
allmänanda och politiskt omdöme visar
sig däri, att de alls icke, eller
åtminstone i minimal utsträckning, använda
de medel, som finnas för att motverka
abnormiteter, brottslighet, jobberi o. a.
skadliga företeelser särskilt på de
affärsområden, som intressera hemmen,
nämligen livsmedels-, beklädnads- och
bostadsmarknaderna. Sådana medel
äro sammanslutningar, offentlig
kritik» hänvändelser till statsmakterna
och till politiska och kommunala
organisationer för allmänna
hushållnings-angelägenheter. Mycken effekt därav
går ju visserligen förlorad, därför att
hon icke kan föra sina intressens talan
i regering och riksdag, men mycket
kunde nås genom kraftiga
påtryckningar för att kväva eller minska
allmänskadliga verksamheter.

Vart vi vända oss, stöta vi på den
kvinnliga maktlösheten. Utestängd
från lagstiftningen, den politiska
rådskammaren och förvaltningen av de
nationella tillgångarna står hon
barnsligt omyndig och därför ohörd,
obeaktad, ja, ofta föraktad i allt det
reformarbete, som måste komma i den
nationella hushållningen, och som blir
nödvändigare ju längre in i äventyr och
lidanden de nuvarande bristerna föra
folken. Dessa olösliga ekonomiska och
politiska konflikter, som nu hota med
oöverskådliga serier av -krig, kanske
icke längre bleve olösliga, om de
lidande kvinnorna genom
medborgarskap i alla stater finge utbilda och i
det allmännas tjänst erbjuda de gåvor
att hushålla, som årtusendens
erfarenheter skapat, men som behöva
vetenskapliga arbetsmetoder och
uttrycksmedel för att bli statsnyttiga i högre
bemärkelse, och som behöva politiska
maktmedel för att åstadkomma något
av större värde i den nationella och
internationella hushållningen.

Kunde de nutida skadorna driva till
denna visdom, då vore visserligen
mycken vinst därmed inbärgad, om än
det varit större heder, om denna
visdom förvärvats godvilligt och ej först
under de ohyggliga skadornas gissel.

Vid det sjunde nordiska
interparlamentariska delegerademötet, som i dagarna ägt
rum i Köpenhamn, uppläste Fredrik Bajer
ett telegram från den internationella
kvinnokommittén i Amsterdam för varaktig
fred, i vilket telegram de nordiska
länderna uppmanas att genom medling hindra,
att Europa alldeles förblöder.

Annonsera i F<östratt för Kvinnor.

Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons å bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt,
halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgivningsdatum till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. Norr 600, Ällrn. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e. m.

M

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/4/0091.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free