Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 OKTOBER 1915.
N:r 19.
RÖSTRÄTT FÖR KYIKNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatanl
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V*3—Vt4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel Norr 600. Ällrn. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
ex-pedition.__________________________
Årets Första-kammarval
vilka nu avslutats, ha omfattat
Jönköpings, Västmanlands, Gottlands och
Västerhottens län samt Stockholms
städ. Ur partipolitisk synpunkt är
ställningen oförändrad utom i
Stoekholm, där högern vunnit två nya
platser, den ena såsom resultat av de
frisinnades förluster vid årets
stadsfullmäktigval och på bekostnad av detta
parti, den andra på grund av
representationens utökning med en ny plats,
som förut tillhört Gottland. Då
Gottland sålunda förlorat den ena av de två
platser, som där innehafts av
högermän, reduceras högerpartiets inom
Första kammaren totalvinst till en.
Det val, som ur
kvinnorösträttssyn-punkt otvivelaktigt är av det största
intresset, är valet i Stockholm, dels på
grund av att kvinnor där äro väljare,
och sålunda med sina röster kunna
inverka på utgången av valet, men också
därför att detta val tillfört Första
kammaren flera nya namn.
För att utröna kandidaternas
ställning till frågan om kvinnans politiska
rösträtt utsände Stockholms F. K. P.
K:s styrelse ett formulär med följande
frågor:
l:o År Ni i princip anhängare av
kvinnans politiska rösträtt och
valbarhet!
2:o År Ni beredd att vid ett
eventuellt förslag härom i riksdagen avge
Eder röst till förmån för detsamma!
Det är betecknande att från samtliga
valda vänstermän, vilkas sympatier i
allmänhet redan förut voro väl kända,
svar ingått, medan ingen enda av
högerns kandidater, med undantag av
tfVfikdirektör Welin, bevärdigat
skrivelsen med ett svar.* Hr Welin blev
visserligen icke placerad, icke ens som
suppleant, så att ur den synpunkten
* Sedan detta skrivits har svar ingått
även från frih. Langenskiöld, som
meddelar, att han ej är i tillfälle besvara de däri
framställda frågorna.
Kriget har säkerligen fört oss närmare rösträtten
därigenom att våra motståndare blivit berövade så många av
sina mest använda argument, men framfor allt därför att
även den minst intresserade kvinna måste se, hur
nödvändigt det är för kvinnorna att få det politiska inflytande,
som de endast genom rösträttens utövning kunna erhålla.
Själva den omständigheten att ett krig med så fruktansvärda
verkningar, med en så oerhörd omfattning och med så
förfärliga förluster i alla de krigförande länderna har
kunnat bli verklighet, måste skapa hos kvinnorna — som äro
de hårdast prövade — ett beslut att samarbeta för att hindra
framtida krig.
TIn kvinnlig stämma i "Vorwärts".
kan svaret anses utan intresse, men då
hr Welin på grund av tidigare
uttalanden ansetts såsom en pålitlig
anhängare av kvinnorösträtten, torde det
icke vara ur vägen att här återge
innehållet av det nu avgivna svaret.
Efter att ha förklarat sig fortfarande
såsom principiell anhängare av saken
skriver han:
"2: o Jag anser de nuvarande
tidsförhållandena i vårt land icke påkalla
införande av politisk rösträtt för
kvinnan, och kommer därför icke, därest
jag skulle inväljas i riksdagen, att
avgiva min röst till förmån för ett
förslag därom."
För den som har i minne hr Welins
på ett tidigare stadium avgivna
förklaring, att "huvudskälet för att lämna
kvinnan medbestämmanderätt i landets
lagstiftning ligger på det
religiöst-sed-liga området’*, att stora uppgifter
vänta henne där, att just de kvinnliga
synpunkterna måste göras gällande, för
att lagstiftningen skall bliva till
verkligt ^agn, och att landet genom
kvinnorösträtten skall "tillföras stor och
rik välsignelse", måste förvånas, att
tidsförhållandena icke nu skulle
påkalla just en sådan åtgärd.
För ett av partidisciplin oförvillat
sinne förefaller det, att vad som 1908
kunde anses vara "till gagn för vårt
kära fosterland", borde vara det i ännu
högre grad 1915, och att, om den
svenska kvinnan redan för sju år sedan
ansågs "mogen för erhållande av
politisk rösträtt", detta betyg borde vara
ännu mera förtjänt i dag.
h BennuD-Üsterlmflska sanbaiiomsema.
Arbetet inom samhällskurserna
upptogs för höstterminen med en kurs uti
Västmanlands län, vilken tog sin
början den 15 september och kommer att
pågå till den 27 oktober. Därunder
komma 14 platser inom länet att
besökas. Ledare är fortfarande fröken
Valborg Bergström.
Till diskussionen om den
kommunala rösträtten.
I en liten Verdandiskrift med titel
Den kommunala rösträtten har d:r
David Bergström sökt utreda
verkningarna av ett vidaregående på den väg
till reformering av den kommunala
rösträtten, som beträddes genom den
Lindmanska rösträttsreformen av 1909.
Skriften är mycket populärt hållen,
synnerligen översiktlig genom sina
talrika grafiska tabeller, klar och
lättläst; den kostar endast 25 öre, och vi
rekommendera samtliga våra läsare
att skaffa sig den och ta grundligt del
av dess innehåll.
Det resultat, till vilket den
kommer, är att, om man vill vidare gå den
redan inslagna vägen, det icke lönar
sig med några flera hållplatser på den
graderade skalan. Författaren har
undersökt verkningarna av en röstskala
med ett maximum av 20 röster (2—20),
15 röster (5—15), 3 röster och slutligen
lika rösträtt. Förutsättningen är
överallt, att de nu övliga strecken i det
väsentliga behållas. Genom sänkande av
skalan från 40-gradig till 19- respektive
11-gradig visar sig förskjutningen så
ytterst obetydlig, att intet allmänt
intresse därav skulle kunna
tillfredsställas; prövar man å andra sidan den
3-gradiga skalan och den lika
rösträtten, så blir åter skillnaden mellan
dessas verkningar så minimal, att om
statsmakterna först kunna förmås att
ta steget till 3-gradig, så kunna de lika
gärna ta det till lika rösträtt med ens.
Även steget från 40-gradig skala till
lika rösträtt visar sig vara mycket
mindre genomgripande, än vad man
skulle kunnat vänta. Om man tar
landstingsvalen 1914, så skulle på
landsbygden högerns röstkraft sjunka
från 48 % till 39,2 %; liberalernas skulle
stiga från 27,8 till 35,2 %, medan
socialdemokraterna skulle bliva stående
ungefär på samma procenttal, endast en
liten stigning från 24,1 till 25,6 %. I
städerna åter skulle högern sjunka från
56,4 till 42,9 », förhållandet mellan
liberaler och socialdemokrater skulle
kastas om, så att de förra stego endast
från 23,7 till 26,6 *, de senare däremot
från 19,9 till 30,5 ¾. Högern skulle
alltså fortfarande såväl på landsbygden
som i städerna bli vida överlägsen vart
och ett av de andra partierna, och med
den förskjutning till det största
partiets förmån, som tyckes knuten till de
proportionella valsystemen, och som,
när det gäller Första kammaren, alltså
kommer att verka dubbelt, är det
sannolikt, att högern i denna kammare
fortfarande skall sitta med absolut
majoritet, fast icke så stor som nu. Det
finnes dock här en obekant faktor, som
icke tagits med i räkningen, nämligen
de talrika små röstägande, som nu ej
anse det lönt att avgiva sin röst, men
som möjligen skulle göra detta, ifall
"en ann vore så god som en ann". I
vilken utsträckning detta skulle ske,
och hur dessa röster skulle fördela sig
på de olika partierna, vet man ju
ganska litet om.
Det tyckes emellertid vara säkert,
att även ur högersynpunkt den
föreslagna reformen skall te sig som
ganska försiktig och i alla händelser
mycket mindre skrämmande, än man på
förhand kunnat tro. För vänstern åter
är ju en reform i denna riktning —
helst ännu längre gående, icke endast
till lika utan även till allmän
kommunal rösträtt — ett gammalt
demokratiskt önskemål.
Det kan emellertid vara skäl att
även tänka ,efter, vad en sådan reform
skulle betyda för oss kvinnor såsom
sådana, alltså utan avseende på,
huruvida vi tillhöra högern eller vänstern.
Därvid må först nämnas, att d:r
Bergström i samband med införande av lika
rösträtt även önskar utvidga den
kommunala rösträtten jämväl till de gifta
kvinnor, vilkas män ha kommunal
rösträtt. Detta krav har L. K. P. R.
redan uttalat sig för (1908).
Utom denna direkta gåva till
kvinnorna skulle, såvitt jag kan se, en
dylik reform influera på kvinnornas
medborgerliga ställning på två sätt. Den
skulle betydligt stärka kvinnornas
ställning inom partierna, alla partier.
I allmänhet ha kvinnorna nu små
röstetal; även med dessa äro de dock
en faktor att räkna med; få de verka
med hela styrkan av sin numerär,
denna eventuellt utökad med de gifta
kvinnorna, så är det klart, att de på det
kommunala området bli en verklig
maktfaktor, med inflytande jämväl på
partiernas program. Ur ren
kvinnosynpunkt är jag för min del böjd för
att häri se den väsentligaste vinsten av
reformen.
Den vinst, som ligger i Första
kammarens ändrade sammansättning,
kommer ju kvinnorna till godo, i den mån
som de rena kvinnofrågorna tendera att
bli vänsterfrågor, d. v. s. avvisas av
högern. Detta är ju först och främst
fallet med frågan om kvinnans politiska
rösträtt, den som egentligen i sig
innesluter alla de andra. Här vore ju
vinsten obestridlig, fast det som sagt
ingalunda är klart, att det skulle gå fort
att skörda in den. Sedan lika rösträtt
till äventyrs införts, — och det går nog
inte med snälltågsfart — tar det ändå
6 år innan Första kammaren i sin
helhet valts på de nya grunderna; så nog
får jag för min del bekänna, att jag
Annonsera i Röstratt för Kvinnor.
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons FAmt annons & bestämd plats 20 öre pr mm Irsannonser 20
m halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till anföring 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens nt<*V
: nmgsdatum till Eösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen: Rikstel. Norr 600, Ällrn. tel. 14729 mellan 9 f m och* 7 em
% rabatt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
