Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
y€**¾««^«
ROSTRÄTT FOR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 NOVEMBER 1915.
N:r 21.
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lästmakaregatan *
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V»3—l/tL
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
RiksteL Norr 600. Ällrn. tel. 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona.
4:de kvartalet 30 öre. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 krf
75 öre i postanvisning till tidningens
ex-pedition.
Ett folk i val.
För första gången har det norska
folket gått till val av sin lagstiftande
församling. Ty för första gången ha
kvinnorna, sedan de 1913 erhöllo fulla
medborgerliga rättigheter, kunnat
såsom jämlikar framträda vid männens
sida.
Vid detta första stortingsval på den
allmänna rösträttens grund visar
väljarekåren genom kvinnornas
deltagande en ökning på c:a 250,000 röster.
Siffror för deras fördelning på de olika
partierna är det ännu icke möjligt att
anföra, helst som det slutliga
resultatet av valen icke föreligger i omkring
50 av landets valkretsar. Den norska
vallagen föreskriver nämligen omval,
for den händelse att intet parti i första
omröstningen uppnår kvalificerad
majoritet. Det anses emellertid säkert, att
för intet av de många grupper, på
vilka den norska valmanskåren fördelar
sig, någon avgörande förändring
kommer att inträda, och att vänsterns
majoritet inom stortinget kommer att
förbli orubbad.
Till stor del beror detta på folkets
motvilja att mitt under världskrisen
förorsaka ett regeringsskrifte. Valen
innebära i främsta hand ett
förtroendevotum åt den n. v. vänsterregeringen
— och det sätt varpå den i en farlig tid
lett landets öden. Att högerpartiernas
tullvänliga program icke kunnat vinna
varken lånt- eller stadsbefolkningens
öra torde dessutom komma sig av
väljarekårens fruktan att förvärra
dyrtidens tryck i ett land, som även under
normala förhållanden är tvunget till
import av 90 % av sitt brödsädsförråd.
Socialdemokraternas ringa framgång
vid valen har säkerligen sin grund i
deras krav på fullständig och
omedelbar avväpning mitt under brinnande
världskrig — ett principrytteri, som
måste stämplas såsom i högsta grad
ansvarslöst och olämpligt i närvarande
stund. Majoriteten bland de röstande
har alltså följt vänsterns paroll: att i
..........
Överallt där Qvinnorna vaknat till l<amp för sin
rätt, måste man önsl<a dem mod och tålamod, tills
segern är vunnen. Ty i den segern ligger mänsklig*
helens största framtidshopp just nu. Visserligen
tror jag ej, att världskriget uteblivit, ifall Qvinnorna
redan nu haft rösträtt. /Vien skall ett nxjtt, förfär*
ligare världskrig l<unna avvändas, dd måste l(vin*
norna i den mja som i den gamla världen snart, m\Jc«
ket snart få rösträtt!
Ellen Key
titt Minnesotas för rÖstrUtt arbetande kvinnor.
fråga om såväl tullskydd som
försvarsåtgärder ställa sig på
utredningens ståndpunkt, avvaktande de
lärdomar, som världskrisens och
världskrigets resultat komma att giva.
Det är uppenbart, att de norska
kvinnornas deltagande i valen varit ganska
livligt, och att de tagit ståndpunkt till
partierna på grund av de tänkesätt och
åsikter, vilka betingats och utvecklats
av social miljö och personlig läggning
på alldeles samma sätt som männen.
För förfäktare av kvinnans
medborgarrätt kommer detta långt ifrån
överraskande, tvärtom är det endast en
bekräftelse på vad vi ständigt förutspått
och ett återupprepande av erfarenheten
från de länder, där kvinnorna äro
röstberättigade. För våra motståndare åter
innebär de norska stortingsvalen en
förnyad anledning till eftertanke.
Från deras håll har alltid framförts
farhågan, att kviimorösträtten skulle
innebära en överväldigande
^förstärkning av de socialdemokratiska
väljar-skarorna. Denna farhåga har i
föreliggande fall ingalunda besannats:
ökningen i det socialdemokratiska
partiets numerär inom stortinget väntas
inskränka sig till 3 à 5 platser, vilket
säkerligen icke enbart kan tillskrivas de
kvinnliga väljarna — den socialistiska
valsegern i Sverige hösten 1914 vanns
tydligen på andra grunder! Ej ens en
så renlärig högerman som professor
Keuterskiöld har vågat tillmäta
hypotesen om de socialdemokratiska
väljar-skarornas förstärkning något värde
som argument, — tvärtom framhåller
han som bekant i sin stora utredning
sannolikheten av, att kvinnorna såsom
väljare skulle fördela sig på de olika
partierna på samma sätt och av
samma skal som männen, en förmodan,
som ju överdirektör Widell i sin del
av utredningen ytterligare med siffror
bestyrker. Det torde vara anledning
’’Respekt lör sakkunskapen."
Så många och säregna uttryck tar
sig i våra dagars Sverige reaktionen
mot kvinnorörelsen, att den måste giva
även den ljummaste och likgiltigaste
åtskilligt att tänka på. Medan i de
krigförande länderna
omständigheternas tryck tvingat de maktägande att i
möjligaste mån tillgodogöra sig
kvinnlig energi och kvinnlig arbetskraft även
på områden, från vilka kvinnan förut
genom fördomarnas murar varit
utestängd, anser man sig här på
ansvarigt håll, när det gäller den viktiga
lönefrågan vid statsunderstödda
enskilda läroanstalter — däribland den
stora mängden flickskolor — ha råd att
undvara en för sin vederhäftighet,
duglighet och träning på området känd
och högt skattad kvinnlig kraft.
För den, som såväl genom studiet av
Lärarelönenämndens betänkande som
genom åhörande av föredrag och
diskussioner i kvinnofrågan, vid vilka
seminarieadjunkten fröken Anna
Sö-nensen medverkat, fått ett starkt
intryck icke blott av ingående
sakkunskap utan också av en ovanlig
förmåga att klart, koncist och lugnt
framlägga sina åsikter, kom underrättelsen,
att hon vid den rekonstruktion av
att i detta sammanhang citera
slutorden i professor Eeuterskiölds
avhandling:
"Där såsom i nutiden den allmänna
rösträtten principiellt införts, blir (det
politiska) rösträttsproblemet så till
vida försvårat, som den allmänna
rösträtten teoretiskt betyder alla
individers rösträtt, ehuru den praktiskt
inneburit allenast en form för
upptagandet av arbetarnas sociala grupp såsom
rättsligen medansvarig politisk
maktfaktor, och därför historiskt fattats
såsom liktydig med alla mäns rösträtt."
När skall den år 1909 i princip
erkända och i praktiken partiellt tillämpade
"allmänna rösträtten" omfatta även
Sveriges kvinnor? När skall i Sverige
folket gå till val?
nämnden, som skulle äga rum, då
denna skulle övergå till behandlingen av
flick- och samskolornas
löneförhållanden, uteslutits som en fullständig
överraskning. Ty den omständigheten, att
statsrådet Westman insatt tvenne
förtjänta representanter för dessa
skolar-ter, föreståndarinnan vid Djursholms
samskola fil. mag. Ester Lager och
lärarinnan vid Strängnäs flickskola
Ninni Huldt, motiverar ur
sakkunskapens synpunkt sett, ingalunda
uteslutandet. Flickskolefrågan står ju i
oupplösligt samband med tidens övriga
kvinnofrågor, och här krävde väl, om
någonsin, kontinuiteten i
kommittéarbetet, att den på detta område speciellt
sakkunniga kvinnliga ledamoten stod
kvar, detta sagt med all respekt för
dem av nämndens manliga ledamöter,
som visat sig både förstå och behjärta
åtskilliga av vår tids kvinnoproblem.
Därtill kommer, att fröken Sörensen
genom flera års arbete inom
flickskolan vunnit ganska stor förtrogenhet
med densamma.
Vore det för mycket begärt, att då
nu nämnden har att behandla en så
speciell kvinnofråga som denna
åtminstone tre av medlemmarna voro
kvinnor? Nu består nämnden av endast två
kvinnor och fem manliga ledamöter,
av vilka icke mindre än fyra till vä-.
sentlig del hava hämtat sina
erfarenheter från gossläroverkens område.
Särskilt uppseende väcker inom
kvinnokretsar läroverksadjunkten Olov
Olssons bevarande inom nämnden, då
på hans sakkunskap på hithörande
områden intet synligt bevis
åtminstone finnes i Lärarelönenänmdens
betänkande. Ty att den i lätt kåserande
och sällsynt nonchalant ton hållna
reservation han vidfogat betänkandet
och vari han framlägger sin
kvinnofientliga åskådning skulle utgöra något
sådant våga vi på det bestämdaste
bestrida.
Skulle det återigen vara så, att
statsrådet Westman vid nämndens
rekonstruktion har måst låta politiska
hänsyn spela in, så hade enkel rättvisa mot
de orepresenterade bort förmå honom
att bibehålla en kraft, angående vilken
han haft tillfälle att förvissa sig om,
att hon visat sig i synnerlig grad
motsvara kvinnornas förtroende.
Att lyckönska till den skedda
förändringen är emellertid såväl
folkskoleseminariet i Falun, vilket nu återfår
en av sina mest framstående
lärarkrafter som de många styrelser av olika
slag i Falun, i vilka adjunkten
Sörensen är en verksam och högt skattad
ledamot. X.
Till landshövding Sjöcrona,
den forne motionären i Första
kammaren för rösträtt för kvinnor, sände L.
K. P. R. genom sin ordförande på
80-årsdagen den ¾2 oktober ett telegram
av följande lydelse:
I tacksam erinran om värdefulla
inlägg till förmån för svenska kvinnors
medborgarrätt sändes vördsam
hälsning på 80-årsdagen.
Annonsera i Frostnatt för Kvinnor.
Annonspris 10 öre efter texten, 12 öre å texteida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons á bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt, ■
halvårs 10 % rabatt, kvartals 5 % rabatt. För annons till införing 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens ntgiv- 3
ningsdatum till Rösträtt för Kvinnors expedition, Lästmakaregatan 6, Stockholm. För annonsavdelningen; Rikstel. Norr 600, Ällrn. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 e m l
Vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
