Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’■"t^^-n^^"
RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
IV. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 DECEMBER 1915.
Na- 23.
RÖSTRÄTT FÖR KVUSTHOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktion och Expedition: 6 Lftstmakaregatan*
Redaktionstid: onsdag och lördag kl. V*3—Vi4.
Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.
Rikstel Norr 600. AUm. tel. 147 29.
Telegramadress: Bösträtt, Stockholm.
Prenumeration genom posten:
Pris för 1915 1 krona.
4:de kvartalet 30 öre. Lösnummer 5 öre.
För utlandet sker prenumeration antingen
genom posten eller genom insändande av 1 kr.
75 öre i postanvisning till tidningens
expeditlon.
Jag anser, att Qvinnorna böra erhålla politiska
rättigheter. Vad jag ser framåt till, är den dag, dd
ingen Qvinna sl<all ½unna dra orättmätig fördel av,
att hon är Qvinna, och ingen Qvinna bli tillbakasatt,
därför att hon är Qvinna, fjådadera aga rum i våra
dagar; det ena är en naturlig följd av det andra.
Marton Le Roy Burton
Prmtldmnt, Smith Colleg*. V* J* A*
Nederlag — eller seger?
De val, som den 3 november ägde
rum i tre av Nordamerikas största
stater, New York, Massachusetts och
Pennsylvanien, äro nn kända, och
kvinnorösträttens vänner måste med
sorg: och grämelse konstatera, att
konservatismen hållit stånd mot
utvecklingen och framåtskridandet.
Resultatet betyder, att två års intensivt
arbete bland valmännen, sex års
organiserat arbete och sextiosju års
agitationsarbete för kvinnosaken i staten
New York inte krönts med den
framgång det varit värt, och det betyder,
att kvinnornas outtröttliga kamp för
sina rättigheter måste fortgå med
samma intensitet som hitintills.
Man får dock inte betrakta
nederlaget som fullständigt, ty, granskar
man siffrorna och deras slutresultat,
ha de åtskilligt av intresse att berätta.
Man har då att fästa sig inte blott vid
resultatet, utan även vid de krafter,
som varit verksamma bakom
detsamma, och om åen ena vågskålen sjunkit
av nejröster, har man dock i den
andra ett så ansenligt antal jaröster, att
den förhoppningen inte är utesluten,
att måhända ganska snart
vågskålarna skola stå jämnt. Ännu några års
agitationsafbete och motståndet skall
för alltid vara brutet, ty hur seg
traditionen än visat sig vara, har den
dock kommit till korta i den ojämna
kampen mot en ny och friare
åskådning.
I staten New York avgåvos 433,790
röster för kvinnorösträtten och 627,425
emot Av de 62 counties, från vilka
sammanräkning föreligger, ha 5 haft
en övervägande majoritet av jaröster,
och bland dessa är att märka
Chautau-qua med en majoritet av 2,528 röster för
kvinnorösträtten. Chautauqua är det
county, som näst staden New York har
den största svensktalande
befolkningen» ett förhållande, som är ägnat att
påkalla vår uppmärksamhet här i Sve-
rige. I Massachusetts avgåvos 158,806
röster för och 283,016 emot. I
Pennsylvanien föreligger resultatet från 21
counties och av dessa ha 11 en
majoritet av jaröster. Varför resultatet för
den kvinnliga rösträtten ändå ställer
sig ogynnsamt beror på, att de 10
andra counties bland sig räknar staden
Filadelfia, som endast lyckats vinna
11,250 jaröster mot 66,600 nejröster.
Som bekant är det just i de stora
städerna spritintressena och den
allmänna korruptionen florera, och detta är
starkt bidragande omständigheter- till
motståndet mot kvinnorösträtten. När
kvinnorna således arbeta för nykterhet
och sedlighet samt folkets såväl andliga
som kroppsliga hälsa, arbeta de även
sina egna intressen i händerna. Att de
i staten New York lyckats förskaffa
sig ett så stort röstetal som 433,790
innebär en stor seger, om man betänker,
hur siffrorna endast för några få år
sedan ställde sig, och trots nederlaget
hade kvinnorösträtten dock förskaffat
sig större majoritet, än vad
presidenterna Roosevelt och Taft under år 1912
i samma stat lyckades uppnå.
Säkert är, att Amerikas kvinnor ta
sitt tillfälliga nederlag med stort
jämnmod och räknar med de verkliga
faktorerna, nämligen att
sammanräkningen klargjort vilka- landvinningar,
som vunnits, och att deras
agitationsarbete, trots det motstånd som ännu
finns kvar, dock krönts av en stor
framgång. Av nopplöshet och trötthet
märks intet spår. Bedan dagen efter
det valresultaten voro kända,
anordnades ett jättemöte, och samma natt
man fått visshet om nederlaget,
ordnades i all hast ett friluftsmöte på ett
torg med bland andra mrs Frances
Björkman och miss Mary Newcomb
som talare. Bäst karaktäriseras
kanske den allmänna stämningen av d:r
Anna Shaws hoppfulla ord: "Vi
kunna inte lida nederlag. Man kan inte
förlora, vad man ännu inte vunnit,
och alla röster, som avgivits till vår
förmån, äro liktydiga med segrar."
Rösträtt efter kriget.
En petition till tyska riksdagen.
Till tyska kvinnorösträttsförbundet
anslutna föreningar ha till tyska
riksdagen inlämnat en petition med
begäran att riksdagen efter krigets slut
måtte giva kvinnorna allmän, lika och
direkt rösträtt till riksdagen.
Motiveringen, som återfinnes i
Mit-teilungen des Deutschen
Frauenstimm-rechtsbundes, är av följande lydelse:
De petitionerande avstå ifrån att
giva alla de skäl, som tala för att giva
kvinnorna politisk likställighet, dessa
skäl hava sedan årtionden framlagts
för regeringarna och parlamenten i
alla petitioner om kvinnorösträtt, och
torde därför vara väl kända, de anse
det ej heller behövligt att här göra
vidare utläggningar om, att de tyska
kvinnorna nu fordra, vad andra
länders kvitfnor för länge sedan äga.
Undertecknarna finna det däremot
angeläget att påvisa, att efter det
världsomstörtande kriget kommer
varje stat att mer än någonsin ställas
inför den ofrånkomliga nödvändigheten,
att till statens fördel utnyttja alla de
krafter, som stå till dess förfogande,
att bruka dem i samhällets tjänst, och
att giva alla medborgare den
tänkbarast bästa möjlighet till utveckling av
alla goda anlag, men att därtill
fordras i främsta rummet alla myndiga
medborgares politiska frigörelse.
Historien lär, att varje gång, som
de politiska rättigheterna utsträckts
till en större kategori rättslösa, har det
politiska livet tagit ett mäktigt
uppsving, och att efter några få
årtionden ha de med dessa rättigheter
betrodda medborgarna gjort
förvånansvärda kulturella framsteg. Det bästa
beviset för detta påstående torde en
jämförelse mellan <Je tyska och
engelska arbetarna utgöra. Före 1870 voro
de senare de förstnämnda överlägsna
i bildning och vetande, i dag däremot
är förhållandet det omvända.
Kännare ay de tyska och engelska arbetarna
finna en omisskännlig överlägsenhet
hos de förstnämnda; den engelska
arbetarledaren Mac Donald talar till och
med om en tiodubbel överlägsenhet hos
den tyska arbetaren. Även
Hindenburg har upprepade gånger hänvisat
till den storartade andliga
utvecklingen hos de tyska arbetarna, såsom i
icke ringa mån bidragande till hans
segrar, De£ är visserligen sant, att
olika omständigheter härvid kunna ha
varit av bidragande betydelse, men
såsom den avgörande orsaken måste
tvivelsutan räknas den genom Bismarck
åt de tyska arbetarna förlänade
politiska myndigheten, som ej i samma
utsträckning tilldelats de engelska
arbetarna.
Världsomstörtande katastrofer, så*
dana som 1914^-1915 års världskrig,
medföra de mest genomgripande
omvälvningar i folkens liv. De enskilda
medborgarnas förändrade tänkesätt
blir en mäktig impuls till påvisande av
den tvingande nödvändigheten för
staten att för dess vidare utveckling
utsträcka ansvaret till hela folket
Den avgörande frågan är härvid
icke, huruvida var enskild individ gör
staten omedelbara tjänster eller har
befunnits mogen. Utan politiska
rättigheter skola de breda folklagren
aldrig ernå allmän politisk mognad,
därför att denna mognad ernås först
genom dessa rättigheters utövning.
Kvinnorna, folkets andliga och
lekamliga mödrar, som i denna tid
dubbelt staTkt känt och visat sin
samhörighet med staten och göra staten
tjänster, på vilka hela dess existens är
beroende: rättvisan fordrar, att staten
ger dem de rättigheter och det ansvar,
som tillkommer varje vuxen man utan
prövning av hans förtjänster eller
arbetsprestationer.
Vi uttala den förhoppningen att
Riksdagen ville taga dessa skäl under
övervägande och till förmån för det
tyska rikets vidare utveckling i
allmänhet och de tyska kvinnorna i
synnerhet måtte bevilja denna anhållan.
Ur holländska regeringens
rösträttsförslag
återge vi efter Ny Tid följande passus
rörande kvinnans rösträtt:
Första villkoret för utbyggandet av
det parlamentariska systemet är, att
giva det en fast grundval, vilken endast
är att finna i den allmänna rösträtten.
Denna åskådning har för
regeringen omöjliggjort uteslutningen av
kvinnan från rösträtt. Det är snarare
lagstiftarnes uppgift att fastställa, i
vad mån de sociala förhållandena
rättfärdiga förlänandet av denna rätt
Lagstiftaren må här vara fri — på ett
undantag när. Rösträtten får icke
berövas eller tillerkännas någon på
grund av skillnad i förmögenhet hos
medborgarne. Detta vore orättfärdigt
och ledde tillbaka till den övergivna
ståndpunkten rörande männens
rösträtt. Lagstiftaren måste för sig
avföra frågan om kvinnorörelsens
inflytande på nationen och på de av
kvinnor utövad* sociala funktionerna, men
han bör akta sig för en ny
uppdelning av samhällsklasserna, som i vår
tid saknar rättsgrund och utgör en
allvarsam faTa för
samhörighetskänslan. Vid samhällets nuvarande
sammansättning synes ingen berättigad
anledning föreligga, att undanhålla
kvinnans rösträtt
} Annonsera i Röstratt för Kvinnor.
’* \> * a ^0!?prii *° ¾» ef£er texten 12 öre & textsida pr mm.-höjd, spaltbredd 65 mm. Marginalannons samt annons ä bestämd plats 20 öre pr mm. Årsannonser 20 % rabatt
j kalvars IQ * ¾at^ ***rta¾’¾ # Äbfttt *FöT *™<>a3 tiU mföring 1 eller 2 gånger torde likvid medfölja ordern. Annons bör vara insänd senast 5 dagar före tidningens
utgiv-tmngsdatum tdl Bösträtt för Kvinnors expedition, lABtmaJtaregatan ¾, Stockholm. För annonsavdelningen; KikuteK Norr 600, Ällrn. tel. 14729, mellan 9 f. m. och 7 è.
m.
\^>
iV
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
