Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
RÖSTRÄTT FÖR EYIKSOR
N:r i;4
Vár resetalare.
En dam i Amerika blev vid ett
tillfälle, med anledning av födelsedag:
eller annat jubileum, tillspord av en
intervjuare vad för trollmedel hon
använde för, att bibehålla sin ungdom.
— Jo, svarade hon, det skall jag säga
er: Jag är alltid mitt uppe i
åtminstone två impopulära rörelser.
Vilka dessa rörelser voro, nämnde
hon ej, men vi kunna helt säkert
fastslå som ett axiom, att den ena av dem
var kvinnornas politiska
rösträttsrörelse. Att den är impopulär bevisar
endast dess vikt och betydelse. Samma
öde har all framstegsrörelse. Och enda
botemedlet är seg, outtröttlig
ihärdighet, så att fler och fler väckas till
insikt om sakens oerhörda betydelse.
Det är därför vi måste ha en
resetalare, en som kommer dit hon bäst
behövs och när hon kan bäst behövas. En
som kommer med upplysning åt de
okunniga, uppmuntran åt de
missmodiga, råd och stöd åt de oerfarna i
arbetet.
En resetalare som ingenting kostar!
En impopulär rörelse börjar aldrig
bland dem, som ha fullt upp av denna
världens goda, utan bland sådana, som
lärt känna livets avigsida och vilja att
rätsidan — den ljusa sidan — må
komma alla till del. Att brist på pengar
hindrar upplysningsarbetet, det känna
vi alla, och att många små föreningar,
trots den bästa vilja i världen, måste
avstå från agitation för saken, därför
att medel saknas. — "Vi ha inte råd
att få hit någon talare, fast vi så
gärna ville ha ett möte", är ett ofta hört
tal.
Det är denna brist, som vi nu skulle
kunna få avhjälpt genom
försäljningen av Kvinnornas kalender, om vi
riktigt lade oss i selen, som det heter, för
att inom de närmaste veckorna kunna
sä^a "lagret slutsålt".
Tänk på, att utgiften för kalendern
är icke bortkastad, utan ger riklig
behållning i vinst för vår rättvisa sak,
i ökat mod, i förhoppning och
arbetsglädje, i möjligheten att göra
kvinnornas politiska rösträtt populär. Därför
låt oss få vår efterlängtade resetalàre:
köp kalendern! F. C.
Den kvinnliga arbetskraften 1
järnvägsstyrelsen.
Med anledning av den ifrågasatta
omorganisationen vid statens järnvägar, som
huvudsakligen skulle gå ut Över de
kvinnliga befattningarna, har
Fredrika-Bremer-Förbundet avlåtit en skrivelse till Kungl.
Maj:t, vari det föreslagna
tillvägagångssättet karaktäriseras "som en
lönenedpress-ningsmetod, som icke står i
Överensstämmelse med statens värdighet som
arbetsgivare". Ett ändamålsenligare sätt att lösa
föreliggande fråga skulle, enligt
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelses förmenande,
vara att endast for det arbete, där
genomgången folkskolekurs representerade ett
tillräckligt mått av allmänbildning tör en
tillfredsställande skötsel av tjänsten, inrätta
kontorsbiträdestjänster, men att för det
mera kvalificerade arbetet bibehålla de
förutvarande höga kvinnliga befattningarna, då
dessa tjänsteställningar svarade mot det
fordrade arbetets beskaffenhet Härigenom
bleve även en annan betänklig olägenhet i
järnvägsstyrelsens förslag avhjälpt,
nämligen det fullständiga borttagandet av varje
befordringsmojlighet för kvinnorna inom
verket. Bibehållandet av bokhållare- och
kontorsskrivaretjänster för kvinnor åter
skulle för de kvinnliga kontorsbiträdena
öppna utsikt att vinna avancemang. Bet
Ökade intresse för tjänsten och den större
intensitet i arbetet, som utsikt till
befordran gåve, komme arbetsgivaren staten till
godo.
Samma önskemål, som
Fredrika-Bremer-Förbnndet här framställt, har tidigare
framförts till KnngL Maj:t i en skrivelse
från Styrelsen för statsbanornas kvinnliga
tjänstemannaförening.
RÖSTRÄTT FÖ/? KVINNOR.
Vid årsskiftet
Med detta nummer fullbordar
Rösträtt för Kvinnor sin fjärde årgång.
Bedan i namnet finnes angivet det mål
tidningen satt som sitt. I belysning av
tidshändelserna söker tidningen under
medverkan av sakkunniga och
intresserade att visa, hur lösningen av
kvinnornas rösträttsfråga i själva verket
hänger samman med, ja, är själva
förutsättningen för lösningen av alla de
stora frågor, för vilka kvinnor på
skilda områden arbeta oeh verka. Bland
dessa ha under det sista året med en
naturlags nödvändighet de frågor, som
röra krig och fred, trätt i förgrunden.
Dels i ledande artiklar^ dels i
skildringar av kvinnornas direkta insats i
fredsarbetet, särskilt sådant det tagit
sig uttryck i de svenska kvinnornas
fredssöndag och den internationella
kvinnokongressen i Haag, har tidningen
infört bidrag av bl. a.: Maria Almen,
Millic&ht Garrett Fawcett, Ellen Hagen,
Anna Holm, Naima Sahlbom, Bosika
Schwimmerf Anna Wicksell och Elin
Wagner. Andra frågor, som uppstått i
sammanhang med kriget, ha
behandlats av Birgit Magnusdotter Hedström,
Else Kleen (Owen) och Gertrud Bodhe;
dyrtiden, som ju också kan räknas
hit, har belysts av Gertrud Bergström
och Jenny Velander.
På lagstiftningens och det sociala
området uppkommande frågor har
Böst-rätt för Kvinnor alltjämt haf t sin
uppmärksamhet fästad. Vi påminna om
Eva Andens mycket uppmärksammade
artiklar om barnavårdslagstiftningen och
Anna Wicksells om
äktenskapslagstiftningen. Vidare artiklar i olika sociala
frågor av Elsa Alkman, Sigrid Kruse,
Hilda Sachs, Valborg Ulrich och Anna
Åbergsson. I de i våra dagar så
brännande och livligt debatterade
avlönings-och befordringsfrågorna ha
vägan-de inlägg influtit av så sakkunniga
kvinnor som Emilia Fogelklou, Marie
Louise Gagner, Anna Lessel, Gulli
Petrini och Anna Sörensen.
Även på det litterära området har
Bösträtt för Kvinnor sökt hålla sina
läsare au courant med det, som särskilt
ur rösträtts- och kvinnosakssynpunkt kan
vara av intresse. Bland de litterära
namn, som under året förekmnmit i
tidningens spalter, nämnas: Hilma
Borelius, Frigga Gariberg, Anna Lenah
Elgström, Gerda Hellberg, Gurli
Hertzman-Ericson, Ann Margret Holmgren,
Kerstin Hård af Segerstad, Ellen Key,
Elisabeth Krey, Elisabeth
Kuylenstierna-Wenster, Anna Maria Boos, Louise
Stenbock, Marika Stjernstedt, Gustava Svan-
ström, Alma Söderhjelm, Lydia
Wahlström, Hjalmar Wallander oeh Ellen
Wester. Biografiska uppsatser har
influtit av bl a. Emilia Broomé, Sigrid
Herlitz, Anna Lindhagen, Harriot
Stanton Blatch, Anna Whitlock och Karolina
Widerström.
Den utländska avdelningen har,
trots de osäkra förhållanden som
alltjämt råda, varit väl tillgodosedd. Bland
dem som här medverkat märkas: Edwin
Björkman, Ester Brisman, Lydia
Matt-son-Sager, Ellen Palmstierna, Tinni
Sterner och Signe Wollter-Pflster,
förutom andra tillfälliga korrespondenter i
skilda länder.
För den avdelning slutligen, som rör
rösträtten och politiken, svara de
ledande inom rörelsen i Stockholm såväl
som i landsorten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
