Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ROSTRATT FOR
KVINNOR
Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.
Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.
VI. ÅRG.
STOCKHOLM, 1 MAJ 1917.
N:r 9.
”Nej, säger jag, nej, och
åter nej.”
Ånyo har frågan om kvinnors
val-barhet till landstinget behandlats i
riksdagen oeh där rönt samma öde som
föregående gånger. Den har fallit för
förstakammarhögerns motstånd. Man
kunde denna gång ha väntat sig en
annan utgång. Det hade ju varit ett
tillfälle för högern att för jämförelsevis
billigt pris visa, att den under de
gångna prövande åren lärt sig uppskatta
kvinnornas insatser i samhällsarbetet*
Det borde ju också vara genant för ett
parti med så mycket professorslogik
till sitt förfogande att hålla fast vid
en sådan inkonsekvens som att
kvinnor duga att såsom stadsfullmäktige
utöva valrätt till Första kammaren,
men däremot ej att utöva samma rätt
som landstingsman. I stället ökar
partiet sina inkonsekvenser med nya.
När partiet vill vinna några politiska
partisyften, då bådas kvinnorna upp,
då äro deras uttalanden och
namnunderskrifter av utomordentligt stort
värde, och ingen sätter deras
omdömesförmåga i fråga, t. o. m. när det
gäller så ömtåliga frågor som att vara
parter i tvister mellan riksdag och
regering j eller mellan
regeringsmedlemmar inbördes, men när det gäller att
giva kvinnor det ansvariga politiska
inflytande, som lagliga rättigheter
skänka, då förklaras de inkompetenta
av samma parti, som nyss använt sig
av deras tjänster. Men det bör sägas
ifrån högt och tydligt att
ansvars-kännande kvinnor äro trötta på att
spela denna roll av lekbollar. Den
strid, som högern för mot kvinnorna,
har mistat varje sken av berättigande
och är endast ägnad att ingiva oss
ringaktning. I synnerhet är detta
fallet, när vi se den mot den bakgrund,
som världskriget och nöden inom
landet bilda.
Vi skulle vilja ge ett litet välment
råd till de konservativa och
reaktionära elementen i vårt land: Kryp upp
ur de mörka och trånga konservdosor,
där era själar legat och torkat, oeh låt
livets friska fläktar kringspola er. De
komma med nya uppslag från öster
och väster och söder. Snart äro vi dis-
Konsekvensen av allmän rösträtt är absolut och
oavvisligt åtminstone även rösträtt för kvinnan. Utan denna
är allt tal om allmän rösträtt meningslöst. — Den
verkställda folkräkningen gäller i allmänhet befolkningen oeh
ej blott männen, oeh skulle något ytterligare arbete med
att räkna oeh klassificera kvinnorna kunna göras, kan
sådant göras när som helst efter beslutet om kvinnans
rösträtt, oeh med samma resultat, ty på rätten} ozn
sådan eljest tinnes för henne att få sina. intressen
bevakade och angelägenheter behandlade, kan en dylik
räkning éj öva det ringaste inflytande.
ALBER T BER G STB ÖM
Ur motion i Första kammaren 1907.
Sverige 1917.
Politisk rösträtt har med få års
mellanrum tilldelats kvinnorna i Nordens
alla länder utom Sverige. Nu synas
dock särdeles starka skäl föreligga att
som lösen för denna viktiga
samhällsfråga sätta: Sverige 1917.
De senaste valstriderna i vårt land
ha varit präglade av en synnerlig
skärpa och på många håll en
beklaglig hänsynslöshet och bitterhet, och i
dessa strider ha kvinnor i stor
utsträckning tagit del. Vi stå nu inom
kort inför nya val med därtill hörande
agitation. Helt säkert vore det en
utomordentlig vinst för vart och ett
av de politiska partierna liksom för
landet i dess helhet, om dessförinnan
politisk rösträtt vore tillerkänd
kvinnorna av nu pågående riksdag.
Kvinnorna finge visserligen icke
redan i år deltaga i de politiska valen,
men frågans principiella lösning skulle
ha bragt ur valstriden en splittrande
och förbittrande faktor. Om detta icke
skett, torde det vara oundvikligt, att
ett stort antal kvinnor komma i en
allvarlig konflikt antingen med det
parti, för vilket de helst skulle vilja
arbeta, eller med sina intressen som
kvinnor och sin solidaritetskänsla med si\t
eget kön.
Medvetandet om att äntligen stå
inför möjligheten att få göra sin fulla
medborgerliga insats i samhällsarbetet
bleve helt säkert en mäktig drivkraft
till ett ökande och fördjupande av
kvinnornas politiska ansvarskänsla,
varför ock tillerkännandet av politisk
rösträtt åt kvinnorna, vilket ju
inne-bure ett kraftigt stärkande av
solidari-tetskänslan hos hela vårt folk, skulle
kunna verka i någon mån återhållande
och mildrande på de förlöpningar och
överilningar, vilka tyvärr vid alla
valstrider äro att befara.
Övertygad att frågan om kvinnans
politiska rösträtt är en enkel
rättfär-dighetsfråga och icke en
partiskiljan-de fråga samt att vart och ett av de
politiska partierna bland politiskt
röstberättigade kvinnor skall finna
dugande, intresserade och ansvarsmedvetna
krafter i arbetet för fosterlandets väl,
dristar jag härmed vädja till nu
samlade svenska riksdag att tillerkänna
kvinnorna politisk rösträtt i
Sverige 1917.
Skepparslöv 20. 4. 1917
August Bruhn,
kyrkoherde, ordf. för lokalavdelningen
i Kristianstad med omnejd av
M. R K. R.
tanserade av alla våra grannar.
Kvinnorösträtten blir helt visst inom kort
en verklighet i Ryssland, England,
Holland, kanske ock i Tyskland. —
Men kanhända göra vi er orätt.
Kanske har ert nej i en fråga av
jämförelsevis liten räckvidd att betyda att ni
samlar er till en snart förestående stor
handling. Skall årets riksdag få
bevittna att alla partier enigt och
samfällt bevilja de svenska kvinnorna
fulla medborgerliga rättigheter? Kanske
vi ändå komma före de ryska och tyska
kvinnorna? Eja, ske alltså!
Där rösträttsvågen går
fram över Sverige.
Efter föredrag av fru Erica
Falkman ha i Härjedalen bildats följande
nya föreningar: Långåskans,
ordförande och centralstyrelsemedlem fru
Anna D. Olsson, sekreterare fru Brita
Åslund; Tännäs, ordförande och
centralstyrelsemedlem fröken Ingeborg
Bergman, sekreterare fröken Hanna
Sun-din; Ljusnedal, ordförande och
centralstyrelsemedlem fröken Dagmar
Scholander, sekreterare fröken Gerda
Eriksson; Flon-Bruksvallarna,
ordförande och centralstyrelsemedlem fru
Karin Norberg, sekreterare fru
Ragnhild Vagenius; Funäsdalen,
ordförande barnmorskan fröken Maria
Ed-bladh, centralstyrelsemedlem och
sekreterare fröken Thora Jansson; Glöte,
ordförande och centralstyrelsemedlem
fröken Märta Vikström, v. ordförande
fru Karin Frisk, sekreterare fröken
Karin Persson; dessutom har filialen i
Hedeviken blivit självständig förening
med fröken Ruth Petrén som
ordförande, fröken Stina Westin som v.
ordförande och centralstyrelsemedlem och
fru Sigrid Lindh som sekreterare.
I Jämtland ha efter föredrag av fru
Gurli Hertzman-Ericson bildats
föreningar i Hammerdal, ordförande fru
Betty Franzén, övriga
styrelsemedlemmar fröknarna Kerstin Pålsson, Brita
Kristensson och Greta Larsson;
Munk-flohögen, ordförande fru Märta Edler,
övriga styrelsemedlemmar fruarna
Anna Hägglöf, Lydia Lindell, Ester
Olsson och Olga Wallander; Sikås,
ordförande fru Frida Dedering, övriga
styrelsemedlemmar herr Dedering,
fruarna Delina Fresk och Anna Olsson;
Strömsund, ordförande fröken Erika
Häggdahl, övriga styrelsemedlemmar
fröken Kerstin Hansson, fru Fredrika
Nordfors och fröken Anna Rydbeck.
Slutligen har i Grästorp bildats en
filial till Vara F. K. P. R. efter
föredrag av fru Elisabeth Wssrn-Bugge.
Nya segerbudskap från Amerika.
Från Arkansas kommer
meddelandet, att kvinnorna där erhållit rätt att
rösta vid förberedande val, vilket i
praktiken blir detsamma som full
rösträtt. Arkansas är den första av
sydstaterna, som givit sina kvinnor
rösträtt.
I den kanadensiska provinsen Nova
Scotia antogs den 22 mars en lag om
full politisk rösträtt för kvinnor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
