20:2 (Rösträtt för Kvinnor / VI Årg. 1917)

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

styrelse, som grundar sin makt på
majoritetens vilja, är icke i sig själv ett
gott, om den icke bär i minne att dess
första plikt är hänsynen till dem, som
ännu sakna det skydd oeh det vapen,
som rösträtten innebär. Alla
styrelseformer, även de demokratiska, kunna i
sig bära fröet till despotism, och det
har mer än en gång visat sig under
tidernas lopp, att de som arbetat för
folkens frihet, glömt dessa krav när de
själva kommit till makten. Likaså ha
de, vilka under åratal arbetat på sin
rösträtt begagnat sina nyförvärvade
rättigheter till att utöva ett tryck på
dem, som ännu äro orepresenterade.

Det är icke på så sätt kvinnorna en
gång vilja utöva sina medborgerliga
funktioner. Den fråga de för
närvarande ställa på landets styrelse är
denna: Är det maktviljan eller viljan till
rättfärdighet som är rådandel Är det
livet eller egendomen som försvaras?
Är det kapitalistintresset, eller är det
folkets intressen som tillvaratagas i
parlament och regering? Regeringen
är grundad på majoritetsval, men
majoritetens principer, äro de rotade i
känslan för allmän rättfärdighet, eller
spelar också här privatintressena in?
Majoriteten måste dömas i dess
förhållande till de orepresenterade och
åsyftar den inte hela nationens väl, är dess
moraliska grundval undergrävd. :

Om ett lands regering uppställer
vissa fordringar för medborgarskap, då är
det också dess skyldighet att tillse, att
varje individ kommer i åtnjutande av
de förutsättningar, som kunna göra
dem kvalificerade. Om kunskapsmåttet
uppställes som standard, då måste alla
klasser erhålla satnma tillfällen till
utbildning. Om det uppställes vissa
gränser i fråga om bostads- och
yrkesför-hållanden, då måste dessa regleras så
att de icke utgöra något hinder för de
medborgerliga rättigheternas utövande.
Allmän rösträtt med kvalifikationer,
som inte varje individ kan uppnå, är
ett hån och borde göras till föremål
för en omedelbar revolt.

Det faktum att styrelsen över tio eller
tjugu rösträttslösa millioner utövas av
tio eller tjugu andra millioner, och inte
av en ensam härskare, utgör ingen
borgen för att despotism är utesluten,
ehuru man har skäl att antaga att den i
sitt förhållande till de orepresenterade
måste vara mera förstående och human.
När majoritetens vilja är inriktad på
rättfärdighet och inte på
maktprinciper, först då har man en säkerhet för
att dess välde inte skall missbrukas,
och det är dessa
rättfärdighetsprinci-per, som kvinnorna lika väl som
männen vilja gjuta in i statsformen.
Därför underkasta de sitt lands styrelse en
ingående kritik, därför erkänna de
icke majoritetens rätt såsom grundad på
folkviljan, om inte denna majoritet
behärskas av sanning oeh rättfärdighet,
och därför anlägga de en måttstock på
de blivande kvinnliga väljarskarorna,
som kan utgöra en borgen för att de
skola utöva sin medborgarrätt under
en stark känsla av ansvar och med
nationens bästa för Ögonen.

Gurli Hertzman-Ericson.

RÖSTRÄTT FÖR KVINNOR
utkommer den 1 och 15 i var månad.
Redaktör: Gurli Hertzman-Ericson.

Redaktion och Exp.: 6 Karduansmakaregatan^II

Redaktionstid: onsdag och lördag kl. 1/2 3—1/2 4.

Expeditionen öppen vardagar kl. 1—4.

Rikstel. 8600. Allm. tel 147 29.
Telegramadress: Rösträtt, Stockholm.

Prenumeration genom posten:
Pris för 1917 Kr. 1:35.
4:de kvartalet 50 öre.
Lösnummer 10 öre.

RÖSTRÄTTSBYRÅN
6 Karduanemakaregatan II, Stockholm
Allm. tel. 147 29. Rikstel. 86 00.

Öppen vardagar kl. 1—1/2 5 e. m.

L. K. P. R:s sekreterare träffas personligen
kl. 1—3 e. m.

Fernqvists Kappaffär
33 Drottninggatan 33
n. b. ocb 1 tr. upp

Stort lager av in- o. utländska nyheter
i alla slaga
DAMKAPPOR, DRÄKTER & KJOLAR
till billiga bestämda priser. Obs.! Beställningsavdelning.
Vid uppvisande av medlemskort i F. K. P. R. lämnas 5 % rabatt.

Tidens mammonsdyrkan.

Det var en vacker afton i början av
september, då en god vän till mig och
jag gjorde ett besök på Solna
kyrkogård. Vi hade just dröjt en stund vid
en grav, som gömde en för oss båda kär
person, då vi sakta fortsatte
vandringen. Allt var så stilla och fridfullt på
den lilla lantliga kyrkogården, där så
många stora fått sitt sista vilorum.
Här nåddes de ej längre av tidens oro
och strid; här voro de undan alla de
hugg och slag, som kanske en gång
sargat känsliga hjärtan; här sovo de lugnt
och tryggt sin sista sömn.

Ingenting störde stillheten, och vi
njöto båda av aftonens frid och
skönhet. Då sågo vi plötsligt två herrar
komma gående med taktfasta steg över
kyrkogården. De voro inbegripna i ett
livligt samtal, som tydligen gjorde dem
oemottagliga för alla intryck av
omgivningen. Då de kommo närmare,
hörde vi, att de talade om pengar: det var
stora summor, som nämndes, och det
talades ivrigt om vinster och förluster.

Deras röster skuro så skärande bjärt
av mot stämningen för övrigt, men man
vaknade hastigt upp för den
närvarande, sorgliga tidens a och o —
penningen! Inte ens här, där man kände sig
vara på helig mark, kunde man undgå
att få tanken riktad på tidens
mammonsdyrkan.

Hur beklagansvärda äro inte vår
tids människor i mångt och mycket!
Krigets skador äro av mångahanda
slag, men jag undrar om inte den
kanske farligaste av alla är just denna
oerhörda kärlek till penningen, vilken gör,
att allt annat blir av underordnad
betydelse. Det är inte endast det, att
somliga falla för frestelsen att begå de
största brott och visa oärlighet av olika
slag, utan det är, som om denna tidens
mammonsdyrkan droge med sig både
stora och små och hölle på att förkväva
något av det ädlaste och sublimaste
inom människan.

Det är naturligt, att de exceptionella
förhållanden, som nu äro rådande inom
affärsvärlden, måste medföra stora
frestelser för personer med finansiell
begåvning och en kanske svag
karaktär. Men det är inte närmast denna
kategori jag tänker på. Nej, det sorgliga
är, att man överallt märker vilken
oerhörd betydelse penningen fått, ej
emedan den kan förvandlas till bröd för de
hungrande, utan på grund av att man
betraktar den som medlet for att nå
tidens ”högsta” värden: dyrbara nöjen,
en raffinerad lyx, ett flott uppträdande.
Penningen har kanske mer än
någonsin blivit en gud i tiden, och det
myckna skämtet om ”gulaschen” döljer i sig
en sorglig sanning, som ger åtskilligt
att tänka på.

Om åtminstone det uppväxande
släktet kunde räddas undan denna
besmittelse! Men vad kan man fordra av
ungdomen med sådana farliga exempel för
ögonen? Och faran gäller inte endast
de barn, som växa upp i verkliga
gulaschhem, utan den gäller alla. De äro
nämligen alla mer eller mindre utsatta
för smitta genom beröringen med
varandra. Det hjälper inte, att det finns
ett och annat hem, där man gör allt
för att rikta in barnens intressen på
det ideella och för att lära dem förstå
livets högre värden. Genom vänner och
kamrater göras de unga snart nog
förtrogna med all denna världens
härlighet, och så begynner dansen kring
guldkalven, även där föräldrar och
målsmän göra allt för att hindra den. Det
farliga giftet smyger sig så lätt in i
unga sinnen, för vilka livet ännu ej
blivit allvar.

Det vore gott om föräldrar och alla,
som verkligen önska, att barnen en
gång skola bli helgjutna karaktärer
med ett högt och bestämt mål i sikte,
riktigt gåve akt på den hotande faran
och så långt möjligt hjälpte de unga i
striden. Då bleve det på samma gång
en hjälp för mänskligheten i allmänhet,
och kanske skulle vi snart få återvända
till en enklare och mera sund
uppfattning av livet och dess rätta värden.

”Vad hjälper det en människa, om
hon vinner hela världen, men tager
skada till sin själ.”

Maria Almén.

En förlust av orädd idealitet.

På det livligaste beklagar jag
borgmästare Lindhagens uteslutande från
riksdagen, och detta icke blott ur
kvinnosakssynpunkt — rösträtten kommer
nu, som jag alltid tänkt, även vår bön
förutan, endast tack vare
konjunkturernas lek. Vad jag mest beklagar är
att man uteslutit en så självständig
och orädd idealist som han, alltid
färdig till vad Tegnér kallade ”en härlig
attityd”: ”att vända ryggen åt den
gamla skolan och visa tänderna åt den
nya”. Men detta uteslutande var ju
endast en fullt naturlig konsekvens av
det proportionella valsättet, som är
konsekvent endast däri, att det vrakar
de utpräglade personligheterna och
insätter de lydiga nollorna, tills ingen
mera bryr sig om vad som säges i en
på detta sätt ”demokratiserad” riksdag.

Lydia Wahlström.

Svensk kvinna universitetslektor i
Köpenhamn.

D:r Valfrid Palmgren,
Munch-Petersen blir den första kvinna, som
kommer att bekläda ett fast ämbete som
universitetslärare i Köpenhamn. D:r
Palmgren har under ett par år hållit
föreläsningar vid Köpenhamns
universitet i svensk litteratur, och då nu ett
lektorat i svenska språket kommer att
tillsättas, är hon utsedd till
befattningen.

Ny landvinning.

Efter föredrag av fröken Tilli Borg
har i Harplinge, Halland, bildats en
ny F. K. P. R. med 22 medlemmar.
Till ordförande utsågs fröken Terese
Bengtsson.

Kvinnorösträtten i
Syd-Afrika.

Den 20 juli infann sig en deputation
av rösträttskvinnor vid den
sydafrikanska kongressens möte i
Bloemfontein i avsikt att för general Botha
framlägga den resolution, som antagits vid
rösträttsföreningens senaste
sammanträde.

På grund av sjukdom var general
Botha förhindrad att mottaga
deputationen, som i stället fick företräde hos
mr Malan.

Deputationen bestod av mrs Leviseur,
Bloemfontein, mrs Wybergh,
Johannesburg, mrs Fitz Simmons, Port
Elizabeth och mrs Ruxton. Mrs Leviseur
presenterade deputationens
medlemmar för mr Malan och förklarade att
den kvinnliga rösträttsrörelsen i
Syd-Afrika stod utanför partierna, vilket
bäst bevisades av att deputationens
fyra medlemmar representerade tre
olika partier, vilka dock inbördes
förenades av ett gemensamt
rättfärdighetsmål.

Samma synpunkter bestyrktes av mrs
Ruxton, som vidare framhöll hur
kvinnorösträtten gått segrande fram i olika
delar av det brittiska imperiet. I Nya
Zeeland, Australien och Kanada dela
kvinnorna ansvaret med männen, och
i England står frågan inför sitt snara
avgörande. I Syd-Afrika består halva
landets befolkning av kvinnor, och det
är deras fasta övertygelse att staten
icke i längden bör frigöra sig från de
kvinnliga synpunkterna. Kvinnorna
begära nu att Syd-Afrikas parlament
måtte lösa kvinnornas rösträttsfråga,
ty en mångfald problem rörande
uppfostran, nationalitet, arbetslöner,
hygien och vård om ungdomen, påkallade
kvinnornas ingripande. Därefter
uppläste mrs Ruxton den av
rösträttsföreningen antagna resolutionen med
begäran att den skulle överlämnas till
general Botha.

Sedan mrs Fitz Simmons uttalat sin
anslutning till mrs Ruxtons
synpunkter, förklarade hon att ingen kunde
vara mera berättigad än hon själv att
uttala sig om orättfärdigheten i
rösträttsstrecken, ty hon kom från Kap,
där infödingarna voro röstberättigade,
men inte kvinnorna. Det kändes hårt
för de vita kvinnorna att lyda under
lagar, som negrerna varit med om att
stifta.

Efter ett kortare anförande av mrs
Wybergh, som särskilt framhöll den
demokratiska principen och kvinnans
betydelse i den nationella
hushållningen, förklarade mr Malan att det varit
honom en glädje att få ta emot
deputationen, och att resolutionen skulle
framläggas för general Botha. Fastän
han i många år varit en anhängare av
kvinnans politiska rösträtt, visste han
dock aldrig att det inträffat att en
kongress frångått sin arbetsordning
för att mottaga en deputation av detta
slag. Mr Malan ansåg det vara ett
tidens tecken.

Överste Mentz tillkännagav därefter,
att då han icke representerade
premierministern, utan endast var
närvarande i egenskap av medlem av
ministären, kunde han tala mera öppet än sin
kollega. Deputationen kunde inte på
ett mera vältaligt och logiskt sätt ha
fört kvinnorösträttens talan, och så
långt det stod i hans makt, ville han
understödja sin kollega i dennes
diplomatiska mission, ty han hade en stark
känsla av att kvinnorna hade rätt att
bli erkända som medborgare, och han
ville göra sitt bästa för att bistå dem
tills målet är vunnet.

Motståndet mot kvinnlig arbetskraft.

Stationsbefälhavaren i Karlskrona,
amiral Gustaf Lagercrantz, har i ett
avgivet yttrande avstyrkt de
sakkunnigas förslag om användandet av
kvinnlig arbetskraft på marinens
räkenskapskontor.

A.-B. JOHN V. LÖFGREN & C:o
Kungl. Hofleverantör
Rikst. 429 Fredsgatan 3, Stockholm. A. T. 50 48

Sveriges äldsta, största o. bäst
renommerade specialaffär i
Siden- & Ylle-Klädningstyger
Prover t. landsorten sändas gratis o. franco.