- Project Runeberg -  Rösträtt för Kvinnor / VI Årg. 1917 /
24:1

(1912-1919)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

RÖSTRÄTT FÖR
KVINNOR



Tidning utgiven av Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt.

Motto: Vi kunna aldrig göra så mycket för en stor sak som en stor sak kan göra för oss.

VI. ÅRG. STOCKHOLM, 15 DECEMBER 1917. N:r 24.

Kvinnorösträttens
seger i England.



Englands kvinnor
ha erhållit full medborgarrätt.


Lördagen den 8 december stod i den
svenska pressen följande telegram:

London 7 dec. Underhuset har i dag
i tredje läsningen antagit
valreformförslaget. Förslaget ger praktiskt
taget rösträtt åt alla män över 21 år
samt därjämte åt alla soldater och
matroser, som fyllt 19 år, och åt alla
kvinnor över 30 år. Vidare ändras
valkretsindelningen på grundval av
befolkningstätheten.

Det ser så torrt ut. Och dock är det
en revolution i hela världens politiska
liv, som ägt rum, då det stora engelska
imperiet givit sina kvinnor
medbestämmanderätt över världens största
rike.

De engelska kvinnorna ha kämpat
för denna rätt i mera än 50 år. De ha
lidit hån och smälek, de ha rönt
likgiltighet, vrede och planmässigt
motstånd; men de ha aldrig släppt taget,
de ha aldrig skytt arbete och möda,
offer och obehag; de ha varit
påpassliga och kommit fram med sina krav
var gång en möjlighet fanns; de ha
skaffat sig politisk träning genom
politiskt valarbete och annat; de ha så
småningom vunnit respekt, och nu,
mitt under brinnande krig, ha de
segrat. De ha segrat på grund av sin
duglighet, sin seghet, sin outtröttlighet; då
England nu ger dem den fulla
medborgarrätten, är det innerst inne
därför, att det kan säga om dem som
Kipling om lejonungarna-kolonierna:
Truly, ye are of the blood.

Då det engelska folket nu efter
kriget går att skapa det nya England, som
alla vänta skall framgå ur den stora
prövningen, står det samlat, män och
kvinnor i sluten trupp. Det parlament,
som kommer att framgå ur nästa
allmänna val i Englad, blir icke som
tidigare parlament; det står inför alldeles
nya problem, nya och gigantiska
uppgifter. Det är en dubbel seger för
Englands kvinnor att ha fått komma med
just nu, då intet längre går i de gamla
gängorna, då allt skall rekonstrueras
och omläggas efter nya linjer.

Det blir ett nytt England efter
kriget; det har länge stått klart för dem,
som känt till och kunnat följa med
engelsk politik. Att det sjuder och
jäser biand folket tog sig uttryck denna
höst i ett litet fyllnadsval i en
valkrets i norra England. Hittills ha
alla fyllnadsval under kriget gått
alldeles omärkligt, utan valstrid och
med ett val av endast formell natur:
det parti i kretsen, vars
representant i underhuset dött eller dragit sig
tillbaka, fick efter överenskommelse
med de andra partierna utse en
efterträdare, som valdes utan opposition.
Denna gång hade på övligt sätt
unionister och liberaler enats om en
kandidat, som skulle väljas, men
arbetarpartiet satte upp som motkandidat den
bekante arbetarledaren Ben Tillet.
Någon valagitation var det icke tid till;
men båda kandidaterna höllo var sitt
valtal i kretsen, och med
överväldigande majoritet valdes Ben Tillet. Han
valdes därför, att han representerar den
stora rekonstruktionen, därför att han
representerar de breda lagrens under
kriget vunna insikt: det är vi som är
riket.

Det är rätt och rimligt, ja det är
självklart och det enda möjliga, att
också kvinnorna nu kunna stå
tillsammans med sina män och bröder och
upprepa: det är vi som är riket. Även
kvinnorna skola besluta om hur riket
ånyo skall byggas; de skola försöka att
mildra övergångstiden; de skola med
lena händer och kärleksfulla hjärtan
länka utvecklingen in på de jämnaste,
fridsammaste vägarna, de skola som
goda mödrar försöka att tillse, att var
och en får sitt, och ingen blir utan. De
skola föra samhällsfridens talan under
allt nyskapande.

Och medan de arbeta för sitt land,
arbeta de också för oss, liksom de gjort
länge innan vi själva voro mogna för
att ta hand om vår egen sak. Vi tacka
dem för allt vad de uträttat under de
långa och tunga åren, och vi önska dem
lycka och framgång i de nya och stora
uppgifter, de nu skola vara med om
att lösa. Vi lyckönska också England
till det stora krafttillskott dess
kvinnor representera, och vi lyckönska vart
enda land på jorden, där kvinnorna
ännu äro politiskt omyndiga, till den
seger, som nu vunnits åt oss alla.

Men det sticker till i bröstet, att vi
här i Sverige ännu behöva känna de
engelska kvinnornas seger som en
seger för oss. I Norge och Danmark
behöva de icke längre lyckönska sig
själva.

        A. W.

Högerkvinnornas
rösträttskrav.



Sveriges moderata kvinnors
rösträttsförening har hos regeringen
begärt proposition till nästa riksdag om
politisk rösträtt och valbarhet för
kvinnor på grundval av en
åldersgräns, högre för kvinnor än för män
och automatiskt sjunkande, tills den
för männen bestämda åldersgränsen
uppnåtts.

I skrivelsen framhålles att de
moderata kvinnorna äro fullt övertygade
om, att det vore lyckligt om till en
början rösträtt bleve genomförd endast
för en del av landets kvinnor, enär
bland åtskilliga kvinnor av alla
partier hittills icke framträtt något
egentligt intresse för allmänna frågor.

Den till en början högre
åldersgränsen har man tänkt sig bestämd till
eventuellt 33 år. Om kvinnornas
rösträttsfråga bleve löst av 1918 års
riksdag på grundval av nämnda
åldersgräns skulle 15 år förflyta innan alla
landets kvinnor bleve röstberättigade.

Rysslands kvinnor och
revolutionen.



Genom den ryska Föreningen för
kvinnans rosträtt i Petrograd har
nyligen publicerats en redogörelse för de
ryska kvinnornas rösträttsarbete under
revolutionens första dagar.

Föreningens arbete har under de
senaste åren bestått dels i
upplysningsverksamhet, dels i direkt
rösträttsarbete i den mån detta låtit sig göra;
den har dessutom anordnat kurser i
kooperation, i kommunalpolitik, i
sjukvård, den har inrättat två stora
folkkök, ett lasarett, anordnat
föreläsningar, diskussioner, möten o. s. v.

Så kom revolutionen, och kvinnorna
ansågo sig kunna hoppas på en lösning
även av sin fråga. När provisoriska
regeringens program publicerades,
fanns där emellertid intet nämnt om
utsträckning av de medborgerliga
rättigheterna även till kvinnorna.
Tillsammans med delegerade för övriga
kvinnoföreningar utarbetade då den
kvinnliga rösträttsföreningen en resolution
till regeringen, vari kvinnorna efter
att ha framhållit sin förvåning över
att regeringen i sitt program ej nämnt
något om borttagandet av den gamla
orättvisan, som hållit halva Rysslands
befolkning i förtryck, yrkade på att
efter orden ”omedelbara förberedelser
för konstituerande församlingen på
grundvalen av allmän, lika, direkt och
hemlig rösträtt” skulle införas ”utan
hänsyn till kön” samt efter orden
”avskaffande av alla streck, som röra
samhällsklass, trosbekännelse eller
nationalitet” skulle inskjutas ”och av alla
streck, som röra kvinnorna, varförutan
Rysslands nydaning icke blir
fullständig.”

För att samla kvinnorna trycktes i
35,000 exemplar ett upprop, som spreds
över hela landet, till kvinnorna att
organisera sig allt efter distrikt och
yrken och att ena sig i strävan efter
politisk frigörelse. Upprepade
uppvaktningar hos arbetarrådet angående dess
ställning till utsträckning av
kvinnornas rättigheter gåvo emellertid till
resultat att rådet förhöll sig negativt,
beroende på dess fruktan för de ryska
bondkvinnornas konservatism.

Redan under revolutionens första
vecka ordnades möten runtom i
Petrograd, och på många ställen måste
föredragen upprepas tre gånger efter
varandra för att alla, som väntade
utanför, skulle få tillfälle att höra dem.
Vid de första mötena bestod publiken
till största delen av kvinnor, hos vilka
man ej kunde vänta att finna förståelse
för rent politiska frågor, varför
talarna till en början lade största vikt vid

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:33:55 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rostrattkv/6/0115.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free