Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Voteringssätt i andra länder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Danmark. I Danmark kallas första kammaren för
Landstinget, andra kammaren för Folketinget. Voteringar ske i allmänhet
som ofvan beskrifvits under Norge. Namnupprop måste
ske när det så begäres i landstinget af 10 i Folketinget af 12
ledamöter. Vidare kan ”afstemning ved kugler” (ballotering)
ega rum när 25 medlemmar skriftligen begära det. Denna
voteringstorm har enligt meddelande på Rigsdagens Bureau ”kun
anvents een gang”.
Finland. I finska landtdagen, som består af de fyra stånden
ridderskapet, presteståndet, borgarståndet och bondeståndet
sker omröstningen på samma sätt som i Sverige. Enligt § 61
af Landtdagsordningen för Storfurstendömet Finland af 15 (3)
april 1889. Liksom hos oss finnes bestämmelse om den förseglade
sedeln som aflägges af talmannen.
Belgien. Med undantag af votering rörande en motion i
dess helhet, hvilken alltid sker genom upprop och muntligt
svar (appel nominal et a haute voix) uttrycker Senaten
(1:sta-kammaren och Representantkammaren (2:dra-kammaren) sin åsigt
genom uppstigning eller kvarsittande (par assis et levés)
försåvidt icke fem ledamöter begära formel röstning.
(Den ledamot som utnämnes till riddare af Leopoldsorden
af andra än militära skäl, får underkasta sig omval om han
skall få kvarstanna i riksdagen).
Holland. Riksdagen i Holland kallas generalstaterna.
För öfrigt är Nederländerna det enda land i Europa utom Sverige
som kallar sin senat för första kammaren och deputerade
kammare för andra kammaren. (Nog förefaller dock ”senator” och
”deputerad” mera praktiska benämningar än ”ledamoten af första
kammaren”, eller ”andra-kammar-ledamoten”, och i verkligheten
är ju första kammaren en senat och andra kammaren
deputerad kammare).
Omröstningarne i Holland ske öppet efter namnupprop.
Vid lika röstetal för och emot anses ett förslag förkastadt.
Frankrike. I deputerade kammaren gällde den s. k.
Scrutin secret under åren 1840 till 1845, då den afskaffades
enär Guizot befarade att hemlig votering kunde leda till
missbruk. Numera sker votering i Senaten och Deputerade
kammaren antingen genom 1) uppstigning och kvarsittande (per assis
et levés) eller 2) öppen votering (au scrutin public 3) eller sluten
votering (au scrutin secret), som dock endast användes vid val
af president, vice president och sekreterare för kamrarne
och hvarvid inga lappar användas utan endast hvita och svarta
kulor. Den öppna omröstningen tillgår på följande sätt. Hvarje
deputerad har två röstsedlar med sitt namn, hvita för att
uttrycka bifall och blå för afslag.
Vaktmästarne gå omkring och framräcka valurnan till
hvarje ledamot, som der nedlägger sin sedel. Sekreterarne
utföra hopräkningen och presidenten kungör resultatet. Om 40
ledamöter så påfordra måste röstningen ske ”à la tribune” vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
