Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
publik och kritik, och deras framgång befordrades i synnerhet
af Roseggers gynnare och vän, den berömde diktaren Robert
Hamerling (f. 1830, d. 1889), hvilken i likhet med sin yngre
skaldebroder gått ut i världen från ett fattigt och ringa hem.
Det allmänna bifall, hvarmed Roseggers förstlingsverk
hälsades, har följt honom under hela hans författareverksamhet.
Det var dock icke inom den lyriska poesien han skulle
förvärfva sig sin största berömmelse. Kort efter utgifvandet af
sin nyssnämnda diktsamling framträdde han med ett prosaarbete,
Sittenbilder aus dem steirischen Oberlande (“Sedebilder från
Steiermarks högland“), och med detta var han inne på
folklifsskildringens område, den diktart, inom hvilken han mycket snart
framstod som den fulländade mästaren. 1871 utkommo hans
berömda Geschichten aus Steiermark (“Berättelser från
Steiermark“), och denna novellsamling har under årens lopp följts
af många andra, i hvilka han med sympati och värme, med
allvar och djup skildrat sin hembygds folk, sådant han lärt
känna det i helg och socken, i glädje och sorg. De berättelser,
som med detta häfte bekantgöras för en svensk läsekrets,
äro, utom den mellersta, hämtade ur tvenne af hans senaste
novellsamlingar, Allerhand Leute (“Olika slags människor“) och
Hoch vom Dachstein (“Högt från Dachstein“). — Rosegger har
äfven försökt sig som romanförfattare, men med mindre framgång;
det vill synas, som om denna diktart med sitt mera invecklade
kompositionssätt icke låge inom hans konstnärliga
räckvidd.
För att fullständiga meddelandena om Roseggers yttre
lefnadsförhållanden må till slut erinras, att han sedan den 1
juli 1876 redigerat månadsskriften Der Heimgarten. Vintrarne
tillbringar han vanligen i Graz och somrarne å sin landtegendom
vid Krieglach, där han redt sig ett sannskyldigt diktaretjäll.
Omfattad af sitt folks beundran och kärlek, har han
äfven i två lyckliga äktenskap — med sin andra hustru, Anna
Knauer, är han förenad sedan 1879 — erfarit mycket af den
hemmets stilla lycka, som han i så många af sina berättelser
förstått att lefvande och ädelt teckna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
