- Project Runeberg -  Ur folklivet. Berättelser /
19

(1894) [MARC] Author: Peter Rosegger Translator: Natan Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

den, att lärarinnan alltid bar pincenez, och ingen kunde
rosa sig af att ha fått blicka in i hennes ögon obeväpnade.
Följden af dispyten blef emellertid den, att Tegner, då han
nästa gång träffade fröken, såg henne skarpare i ögonen.
Hon tyckte hans blick vara förebrående och inbillade sig,
att han var missbelåten med hennes undervisning.

Nästa gång, då efter slutad skoldag läraren och lärarinnan
stodo vid dörren och sågo efter de bortilade barnen,
sade hon: “det är ibland en olycka att vara kvinna — i
synnerhet för en skolmästare.“ Med flickorna ginge det
nog för sig, menade hon, men gossarne! Därpå berättade
hon, huru hon gifvit den gulhårige pojken där borta en
straffkria, som han skulle skrifva hemma. Då hade han
helt frankt ställt sig framför henne med händerna i fickorna
och hvisslat en visa, och när han hvisslat denna till slut,
förklarat sig icke vilja efterkomma tillsägelsen. “Då skall
du stanna kvar i skolan öfver middagen“, hade hon sagt och
tillika förbjudit honom att lämna skolan, innan han
fullbordat sin uppgift. Till svar härpå hade gossen sagt
henne midt i ansiktet, att — — Mera sade lärarinnan icke,
rösten svek henne, och ehuru hon raskt vände sig bort,
såg Tegner dock, huru hon for med sin näsduk öfver
ögonen ...

Han ville icke vidare lägga sig i sin kvinnliga kollegas
angelägenheter, ty det syntes honom, som hade enhvar
tillräckligt göra med att se till sin egen klass. Men nästa
natt såg han i drömmen flickan stödja sig mot päronträdet
bakom skolhuset och bittert gråta. Hon snyftade så häftigt,
att det gick honom till hjärtat, och när han därpå
vaknade, slog hans puls i hastigare takt än vanligt.

Nästa dag var det söndag. Då Tegner under en promenad
skulle gå forbi skomakaren Gollingers hus, kom han
att tänka på, huruvida artigheten ändå icke fordrade, att
han en gång gjorde visit hos sin ämbetssyster, som bodde
här. Han trädde in. Fröken Wallner var hemma. Hennes
söndagsfirande bestod i rättandet af temaböcker.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rpkurfolk/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free