Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den unge mannen förstod vinken och rekommenderade
sig. Återkommen till sitt ensliga rum, fann han det i dag
dubbelt kallt och dystert.
* *
*
Byns nästa nyhet blef den, att kaplanen flyttat till annat
verksamhetsfält. “En så människovänlig, god herre få
vi icke på länge“, sade folket utan att betänka, att deras
egen skvallersjuka fördrifvit mannen.
Fröken Wallner hade lyckligtvis icke afsändt sin
transportansökan ännu. Nu kunde hon naturligtvis icke
göra det, ty hon skulle därigenom endast ha gifvit
lastarenom rum. Man skulle helt visst ha resonnerat så här: “ja,
det förstås, då den galante herr kaplanen icke längre är
kvar i Oberarch, kan lärarinnan icke heller kvarstanna där.
Naturligtvis!“
Underläraren Tegner var för sin del glad öfver den
vändning, saken tagit. Och ofta, när det blef allt för
ödsligt i hans kammare och blott den bleka reflexen af det
snöhöljda landskapet där ute lyste in genom rutan, längtade
han efter en varmare boning och en hängifven vän. Han
betvang länge sin längtan, men slutligen kunde han det
icke mer.
Det var på julafton. Fröken Wallner hade ämnat tillbringa
helgen hos sin tant i staden, sin enda kvarlefvande
anförvandt. Men nu hade tanten skrifvit, att hon med sin
man skulle resa söderut och att hennes kära systerdotter
därför måste uppskjuta sitt besök till påsken. Tegner tänkte
på sin stackars ämbetssysters besvikna glädje och på den
ensamhet, som hon nu måste känna, när alla beredde sig
till festligt umgänge. Medlidandet med henne och hans
egendomliga dragning till ett väsen, hvilket liksom han
utstod vedervärdigheter för en hög uppgift, liksom han var,
ensamt och öfvergifvet — allt detta förde honom till henne.
Han ville egentligen endast hämta henne till en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/rpkurfolk/0022.html
