- Project Runeberg -  Ur folklivet. Berättelser /
39

(1894) [MARC] Author: Peter Rosegger Translator: Natan Söderberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

täckta ansikte och i hans trötta blickar, då förgick all hans
vrede på ett enda ögonblick.

“Det var då otur att falla så där“, sade han.

Den gamle såg på honom, men svarade icke.

Maria närmade sig nu också och frågade: “hvad vill
du? Du har visst slagit dig?“

Tiggaren riktade långsamt sin matta blick mot henne.
Med halföppen mun och lutadt hufvud stod han där och
sade fortfarande ej ett ord.

“Herre Gud, du är ju rent ifrån dig“, sade hustrun.

Då famlade den gamle skälfvande efter hennes arm
för att stödja sig, och den andra handen förde han till
munnen, liksom om han åt.

Maria såg på sin man och han på henne. Nu förstodo
de, att den gamle var hungrig.

Simon bad honom sätta sig ned på spiselbrädet, men
den gamle hörde det icke, utan vacklade ut genom dörren
igen. På bänken vid stuguväggen lade han med möda ifrån
sig sitt bylte och satte sig med tillhjälp af sin staf vid
sidan af detta. Hvilket elände, när det kostar så mycken
möda blott att kunna hvila sig litet!

Med lille Tonerl på armen skyndade Maria ut i mjölkkammaren
och kom tillbaka med en full mjölkbunke, som
hon icke ens skummat grädden af — något, som hon eljest
alltid gjorde, när hon satte fram Guds gåfvor för familjen
själf. Simon tog fram en brödbulle ur bordslådan och skar
en skifva däraf, och knifven tog djupare än vanligt.

Och då Maria stod vid dörren med den nyfikne Sepple,
som fortfarande gnagde på sitt päron och halft förskräckt,
halft medlidsamt betraktade den gamle mannen, och med
den lille vackre, rödkindade och blåögde gossen i den hvita
skjortan på armen — ett änglalikt barnahufvud, som tryckte
sig till modersbarmen —, då hon stod där kraftig och käck
med det prydligt flätade ljusa håret och då hon med ett
mildt och välvilligt uttryck i sitt ansikte räckte den gamle
mjölkbunken, då stod Simon och stirrade rakt framför sig. —

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rpkurfolk/0039.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free