- Project Runeberg -  Tolstoi /
12

(1921) [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Vad vår instinkt kände...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Av sin far kunde han hava åtminstone några minnen.
Han var en älskvärd och skämtsam man med sorgsna ögon,
vilken på sina gods levde ett oberoende och från all ärelystnad
fritt liv. Tolstoi var nio år, då han förlorade honom. Detta
dödsfall gjorde, att han »för första gången förstod den bittra
sanningen, och det fyllde hans själ med förtvivlan».[1] Det
var barnets första möte med det förskräckelsens spöke, som
en del av hans liv skulle ägnas åt att bekämpa och som han
under en annan del av sitt liv förhärligade, genom att
omgestalta det... Spåren av denna ångest tecknas i några
oförglömliga drag i sista kapitlen av Barndom, där minnena
äro transponerade för berättelsen om moderns död och
begravning. Fem barn funnos kvar på det gamla godset
Jasnaja Poljana, där Leo Nikolajevitsch var född den 28 augusti
1828 och som han icke skulle lämna förrän med sin död, 82
år senare.[2] Det yngsta, en dotter, Maria, som sedan blev
nunna (det var till henne Tolstoi tog sin tillflykt som döende,
då han flydde från sin gård och de sina). — Fyra söner:
Sergius, egoistisk och förtjusande, »uppriktig till en grad, som
jag aldrig sett någon uppnå»; — Dmitri, en lidelsefull, sluten
natur, som sedermera såsom student skulle ivrigt och utan
att bry sig om vad människor tyckte hängiva sig åt religiösa
övningar, som fastade, besökte de fattiga, vårdade sig om
de sjuka och sedan plötsligt med samma våldsamhet kastade
sig i utsvävningar, förtärdes av samvetskval, friköpte och
tog till sig en flicka, som han lärt känna på en bordell, och
slutligen dog av lungsot vid tjugunio års ålder;[3] — Nikolaj,
den äldste, den mest älskade brodern, som av modern ärvt


[1] Barndom, kap, XXVII.
[2] Jasnaja Poljana, vars namn betyder »ljusgläntan», är en liten
by söder om Moskva, ej långt från Tula, »i ett av de mest genuint
ryska guvernementen. Rysslands två stora regioner», säger A.
Leroy-Beaulieu, »skogsregionen och åkerregionen, beröra varandra där och
övergå i varandra. I denna trakt träffar man varken finnar, tatarer
polacker, judar eller lillryssar. Guvernementet Tula ligger i själva
hjärtat av Ryssland.» (A. Leroy-Beaulieu, Léon Tolstoï, Revue des
Deux Mondes, 15 dec. 1910.)
[3] Tolstoi har tecknat hans bild i Anna Karenin, där hans drag
återfinnas hos Ljevins broder.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:44 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rrtolstoi/0014.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free