Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han studerade i Kasan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Härunder har han förlorat all religiös övertygelse,
åtminstone tänkte han att han gjort det. Vid sexton års ålder
upphörde han att bedja och gå i kyrkan.[1] Men tron var icke
död, den endast glimmade under askan:
Och dock trodde jag på något. På vad? Jag skulle icke
kunnat säga det. Jag trodde ännu på Gud, eller snarare
förnekade jag honom icke. Men vilken Gud? Det visste jag icke. Jag
förnekade icke heller Kristus och hans lära. Men vari denna
lära bestod, skulle jag icke ha kunnat säga.[2]
Understundom drömde han om att vara fullkomligt god.
Han ville sälja sitt ekipage, ge de pengar han fick för det till
de fattiga, åt dem offra tiondedelen av sin förmögenhet,
vara utan tjänare... »Ty de äro människor liksom jag.»[3]
Under en sjukdom[4] skrev han Levnadsregler. Han föresatte
sig naivt »att studera och sätta sig in i allt: juridik, medicin,
språk, agrikultur, historia, geografi, matematik, att nå den
högsta fulländning i musik och målarkonst» m. m. Han hade
»den övertygelsen, att människans bestämmelse var att söka
i hennes ständiga fullkomning».
Men under inflytande av hans ynglingaårs lidelser, som
präglades av stark sensualitet och en omätlig egenkärlek,[5]
kom denna tro på fullkomning omärkligt på avvägar,
förlorade sin oegennyttiga karaktär, blev praktisk och materiell.
Om han ville fullkomna sin vilja, sin kropp och sin själ, så
var det för att besegra världen och tvinga den till kärlek.[6]
Han ville behaga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
