Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Han studerade i Kasan...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i8
tnrring. 7. Lust att apa efter andra. 8. Ombytlighet. 9.
Obetänksamhet.
Denna samma självständighet i omdömet tillämpar han
ännu som student vid kritiken av social slentrian och intellek-,
tuell vidskepelse. Han hånar universitetens vetenskap,
frånkänner de historiska studierna allt allvar och får sitta i
arrest för sin tankes djärvhet. Vid denna tidpunkt upptäcker
han Rousseau, hans Confessions, hans Emile. Det kom som ett
åskslag för honom.
]ag ägnade honom verklig dyrkan. Jag bar kring min hals
hans porträtt i en medaljong alldeles som en helgonbild
Hans första filosofiska essayer äro kommentarier över
Rousseau (1846—47).
Utled på universitetet och alla som äro »comme il faut»,
återvänder han emellertid för att slå sig ned på sitt gods
Jasnaja Poljana (1847—51). Han återupptager beröringen
med folket, vill vara det till hjälp, vara dess välgörare och
uppfostrare. Hans erfarenheter från denna tid berättas i ett
av hans första arbeten, En godsägares morgon (1852), en märklig
novell, vars hjälte är hans vanliga bulvan, furst Nechljudov.2
Nechljudov är tjugu år. Han har lämnat universitetet
för att ägna sig åt sina bönder. Ett helt år har han arbetat
på att ställa det väl för dem, och när han gör ett besök i byn,
se vi, hur han överallt möter gäckande likgiltighet, inrotat
misstroende, slentrian, sorglöshet, last, otacksamhet. Alla
hans ansträngningar äro förgäves. Han återvänder
modstulen hem och tänker på sina drömmar för ett år sedan, på sin
varma hänförelse, på sin idé, »att kärleken och det goda voro
1 Samtal med Paul Boyer (Le Temps den 28 augusti 1901).
" Nechljudov förekommer även i Från mina barndoms- och
ynglingaår och Ungdom (1854), Ett möte med en gammal bekant (1856), En
markörs anteckningar (1856), Luzern (1857) och Uppståndelse (1899).
— Det är att märka, att detta namn betecknar olika personer.
Tolstoi har icke försökt att åt honom bevara samma yttre drag, och
Nechljudov tar livet av sig i slutet av En markörs anteckningar. Det
är olika inkarnationer av Tolstoi, och de framvisa både hans bästa
och sämsta sidor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
