- Project Runeberg -  Tolstoi /
35

(1921) [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Då Tolstoi kommit ut ur detta...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Då Tolstoi kommit ut ur detta helvete, där han i ett
års tid pejlat lidelsernas, fåfängligheternas och den
mänskliga smärtans djup, och i november 1855 åter
befann sig bland författarna i Petersburg, erfor han en känsla
av vämjelse och förakt för dem. Allt hos dem tycktes honom
lumpet och lögnaktigt. Dessa män, som på avstånd framstodo
för honom i en konstens gloria — Turgenjev, som han hade
beundrat och vilken han. tillägnat Då vi röjde skogen—, blevo,
sedda på nära håll, en bitter besvikelse för honom. På ett
porträtt från 1856 se vi honom mitt ibland dem: Turgenjev,
Gontscharov, Ostrovsky, Grigorovitsch, Drujinin. Han
sticker av från de andra genom sitt asketiska och hårda
utseende, sitt kantiga huvud med håliga kinder, sina stelt
korslagda armar. Där han står unifoimsklädd bakom dessa
skriftställare, tyckes han, såsom Suarès spirituellt skriver, »snarare
vakta dessa människor än höra till deras sällskap: det är,
som om han stode färdig att föra dem tillbaka till fängelset».1
Emellertid flockade sig alla ivrigt kring den unge
yrkesbrodern, som kom tillbaka omgiven av en dubbel gloria,
författarens och hjältens från Sebastopol. Turgenjev, som
hade »gråtit och ropat hurra!», när han läste skildringarna
från Sebastopol, räckte honom broderligt sin hand. Men dessa
två män kunde icke komma överens. Om också båda sågo
världen med samma klarsynthet, läto de dock sina synbilder
färgas av sina mot varandra fientliga själar: den ene ironisk
och skälvande, erotisk och blaserad, hängivet
skönhetsdyr-kande; den andre våldsam, stolt, anfäktad av moraliska
idéer, havande med en okänd Gud.

1 Suarès, Tolstoi, utg. 1899 av Union pour 1’Action morale (ånyo
utgiven i Cahiers la Quinzaine under titeln Tolstoi vivant).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rrtolstoi/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free