Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Den vackraste teori...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
io5
hålla mig litet vid detta ämne, ty jag tror icke, att man
någonsin förstått Tolstois ställning till musiken.
Det var alls icke så, att han icke älskade den. Man fruktar
på detta sätt endast vad man älskar. Vi erinra oss ju vilken
plats de musikaliska hågkomsterna intaga i Barndom och
i synnerhet i Familjelycka, där hela kärlekscykeln, från
dess vår till dess höst, upprullar sig mellan fraserna i
Beethovens sonat Quasi una fantasia. Vi minnas också de
underbara symfonier, Nechljudov1 liksom den lille Petia, natten
före sin död, höra sjunga inom sig.2 Om också Tolstoi fått
en mycket medelmåttig musikalisk utbildning,3 rörde dock
musiken honom till tårar, och han hängav sig lidelsefullt åt
den under vissa skeden av sitt liv. 1858 grundade han i
Moskva ett musiksällskap, som längre fram blev
Konserva-toriet i Moskva.
Han älskade musiken mycket, skriver hans svåger S. A.
Behrs. Han spelade piano och tyckte särskilt om de klassiska
mästarna. Ofta slog han sig ned en stund vid pianot, innan han
grep sig an med sitt arbete.4 Sannolikt fick han där inspiration.
Han ackompanjerade alltid min yngsta syster, vars röst han
tyckte mycket om. Jag har märkt, att de sensationer, som
musiken framkallade hos honom, voro åtföljda av en lätt blekhet
och en nästan omärklig spänning i ansiktsdragen, som tycktes
uttrycka fruktan.5
Det var just fruktan han kände vid mötet med dessa
okända krafter, som kommo själva hans varelses rötter att
vibrera. I denna musikens värld kände han sin moraliska
vilja, sitt förstånd, livets hela verklighet smälta bort. Läs
i första bandet av Krig och fred den scen, i vilken Nikolaj
1 I slutet av En godsägares morgon.
2 Krig och fred. — Jag talar icke om Albert (1857), en snillrik
musikers historia. Novellen är mycket svag.
3 I Ungdom berättar han humoristiskt om hur mycket besvär
han gjorde sig med att lära sig spela piano. »Pianot var för mig ett
medel att tjusa de unga flickorna genom min sentimentalitet.»
4 Detta gäller 1876—77.
5 S. A. Behrs, Tolstoiminnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
