- Project Runeberg -  Tolstoi /
124

(1921) [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tolstois sociala idéer

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

124

Det ryska folket har alltid mot makten iakttagit en annan
hållning än de andra europeiska folken. Det har aldrig börjat
strid mot makten. I synnerhet har det aldrig haft del i den
ocli följaktligen icke kunnat befläckas av den. Det har
betraktat den såsom ett ont, som måste undvikas. En gammal
legend framställer ryssarna såsom vädjande till varägerna att
komma och härska över dem. Flertalet ryssar har alltid hellre
utstått våldshandlingar än besvarat dem eller befläckat sig med
dem. De hava alltså alltid underkastat sig . . .

En frivillig underkastelse, som intet har att göra med den
slaviska lydnaden.1

Den sanne kristne kan underkasta sig, det är honom till
och med omöjligt att icke underkasta sig allt våld utan strid;
men han kan icke lyda det, d. v. s. erkänna dess
berättigande.2

Då Tolstoi skrev dessa rader, var han under intrycket av
ett av de mest tragiska exemplen på detta hjältemodiga
avstående från motstånd — den blodiga demonstrationen den 22
januari 1905 i Petersburg, då en vapenlös folkhop under
anförande av popen Gapone lät skjuta ned sig utan ett utrop
av hat, utan en åtbörd till försvar.

I Ryssland hade de gammaltrogna, som man kallade
sekterister, länge envist och trots förföljelser tillämpat
principen om att vägra staten lydnad och vägra att erkänna
maktens berättigande.3 När det absurda rysk-japanska kriget
kom, hade detta själstillstånd ingen svårighet att sprida sig

1 I ett brev av 1900 till en vän (Corresp. inédite, s. 312) klagar
Tolstoi över den falska tolkning man givit hans grundsats om att
icke stå det onda emot. Man sammanblandar, säger han: »Motstå
icke det onda med ont» och »Motstå icke det onda», d. v. s.: »Var
likgiltig för det onda» . . .» Medan däremot striden mot det onda är
kristendomens enda mål och budet om att icke stå det onda emot är givet
såsom det verksammaste stridsmedlet.»

2 Slutet av en värld.

3 Tolstoi har tecknat två sådana »sekterister», den ene i slutet av
Uppståndelse, den andre i Ännu tre döda.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rrtolstoi/0126.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free