Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans ansikte hade antagit de definitiva drag...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
129
»att österlandets folk äro kallade att återfinna denna frihet,
som västerns folk nästan hopplöst förlorat», och att Kina,
i spetsen för de asiatiska folken, skall åvägabringa
mänsklighetens omgestaltning på Taos, den eviga lagens, väg.1
Denna förhoppning kom hastigt på skam: Laotses och
Konfusius’ Kina förnekar sin forna vishet, såsom Japan redan
gjort, och efterliknar Europa.2 De förföljda dukoborzerna
hava utvandrat till Canada, och där hava de genast till
Tol-stois stora harm återinfört äganderätten.3 Georgierna hava
knappast blivit befriade från statens ok, förrän de börja slå
ihjäl dem, som icke tänka som de, och de tillkallade ryska
trupperna hava fullkomligt återställt ordningen. Till och med
judarna — de, »vilkas fädernesland, det skönaste en
människa kunde önska, var Boken»4 — förfalla till zionism, denna
falskt nationella rörelse, »som är kött av den samtida
euro-peismens kött, dess rakitiska barn».5
Tolstoi är sorgsen, men han har icke förlorat modet.
Han litar på Gud, han tror på framtiden:
Det vore präktigt, om man kunde få en skog att växa upp
i ett ögonblick. Tyvärr är det omöjligt, man måste vänta tills
fröet gror, sticker upp sin brodd, bildar blad och stjälk, som
slutligen utvecklas till ett träd.6
Men det behövs många träd för att det skall bli en skog,
och Tolstoi är ensam. Ärorik, men ensam. Man skriver till
1 Brev till en kines, oktober 1906. (Corresp. inéd. s. 381, ff.)
8 Tolstoi uttryckte redan en farhåga härom i sitt brev av 1906.
3 »Det var icke mycket värt att vägra göra militärtjänst för att
sedan medgiva äganderätten, som blott vidmakthålles genom
militär-och polistjänst. De människor, som utföra denna tjänst och draga
fördel av äganderätten, handla bättre än de som vägra att göra tjänst
och dock tillgodonjuta äganderätten.» (Brev till dukoborzerna i
Canada, 1899, Corresp. inéd. s. 248—260.)
4 »Att se det europeiska framåtskridandet i den moderna statens
avskyvärdheter, den blodiga staten, och vilja skapa en ny judestat,
det är en ohygglig synd.» (Ibid.)
5 Läs i Samtal med Teneromo den vackra sidan om »den vise
juden, som, försjunken i denna Bok, icke har sett århundradena störta
samman över hans huvud och folken uppträda och försvinna från
jorden».
6 Vädjan till politikerna, 1905.
9—210396. Rolland, Tolstoi.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
