- Project Runeberg -  Tolstoi /
132

(1921) [MARC] Author: Romain Rolland Translator: Hugo Hultenberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hans ansikte hade antagit de definitiva drag...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

132

deras självbelåtenhet, deras outhärdliga fåfänga. Men när
han ser dem på närmare håll, när lian ser, huru de behandlas
av myndigheterna, förstår han, att de icke kunna vara
annorlunda.

Och han beundrar deras höga föreställning om plikten,
som innebär den totala självuppoffringen.

Men sedan 1900 hade den revolutionära rörelsen brett
ut sig. Utgången från de intellektuella, hade den spritt
sig till folket och kom nu tusentals olyckliga att röra på sig
i mörkret. Förtruppen till dess hotfulla armé defilerade fram
under Tolstois fönster på Jasnaja Poljana. Tre berättelser,
offentliggjorda i Mercure de France1 och hörande till det sista
som Tolstoi skrivit, låta oss skönja den sorg och oro, som
denna syn förorsakade honom. Var var nu den tiden, då
de fromma och i anden fattiga pilgrimerna drogo fram över
Tulas slätt? Nu är det en invasion av hungriga kringstrykare.
Det kommer sådana var dag. Tolstoi, som talar med dem,
frapperas av det hat, som livar dem; i de rika se de icke längre
som förr »människor, som bereda sin själs salighet genom att
giva allmosor, utan banditer, rövare, som dricka det arbetande
folkets blod». Många äro bildade personer, ruinerade, nära
den förtvivlan, som gör människan i stånd till allt.

Det är icke i ödemarkerna och skogarna, utan i städernas
kyffen och på de stora landsvägarna de barbarer vuxit upp, som
av den moderna civilisationen skola göra vad hunner och
vandaler gjort av den gamla.

Så sade Henry George. Och Tolstoi tillägger:

»Vandalerna äro redan färdiga i Ryssland, och de skola bliva
särskilt fruktansvärda bland vårt djupt religiösa folk, emedan
vi icke känna till dessa tyglar -— konvenansen och den
allmänna opinionen —- som äro så utvecklade hos de europeiska
folken.

1 Den i december 1910.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rrtolstoi/0134.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free