Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tillägg. Tolstois postuma arbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
153
Denna sista och mycket långa novell har fullkomligt
mästerliga partier, men tyvärr en orimlig upplösning: En lantlig
godsägare, som haft förbindelser med en ung bondflicka på
sitt gods, har gift sig och har skickat bort bondflickan (ty
han är hederlig och älskar sin unga hustru). Men han har en
obetvinglig längtan efter flickan och kan icke se henne utan
att eftertrå henne. Hon kommer tillbaka. Han återtager
henne slutligen, han känner, att han icke kan slita sig ifrån
henne, och han tar livet av sig. Porträtten av mannen, god,
svag, robust, närsynt, intelligent, uppriktig, arbetsam,
ansatt av frestelsen — av hans unga, överspända och förälskade
hustru, som idealiserar honom — av den vackra och friska,
känslovarma och på all blygselkänsla blottade bondflickan —
äro mästerverk. Det är ledsamt, att Tolstoi inlagt mera moral
i slutet av sin roman än i den upplevade historien: ty han
har verkligen haft ett liknande äventyr.
Ljuset lyser i mörkret, ett drama i fem akter, har många
svagheter i konstnärligt avseende. Men då man känner det
tragiska i Tolstois ålderdom, är det ett rörande arbete, som
under andra namn på scenen framställer Tolstoi och hans
närmaste! Nikolaj Ivanovitsch Sarintzeff har kommit till samma
tro som författaren till Vad böra vi göra? och han försöker
omsätta den i praktiken. Det förmenas honom. Hans
hustrus (uppriktiga eller låtsade?) tårar hindra honom från att
lämna de sina. Han stannar kvar i sitt hem, där han lever
torftigt och sysselsätter sig med snickeriarbete. Hans hustru
och barn fortfara att leva på stor fot och hålla bjudningar.
Ehuru han icke deltager i dem, anklagar man honom för
hyckleri. Men genom sitt moraliska inflytande, genom blotta
utstrålningen från hans personlighet skapar han omkring
sig proselyter — och olyckliga. En pop, som blivit övertygad
om hans läror, övergiver kyrkan. En ung man av god familj
vägrar att göra krigstjänst och blir sänd till straffbataljonen.
Och den stackars Sarintzeff-Tolstoi sönderslites av tvivel.
Far han vilse? Lockar han icke andra onödigtvis till lidande
och död? Till slut ser han intet annat sätt att bliva kvitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
