Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gujana i Södra America och kallas Cuma; lfr&n hvilket träd
Ambran uti fmå (tycken föres af regnet ned i Floderna. Sådane
(tycken hafva blifvit underfökte famt til luckt och egen/kaper
befundne tika med vanlig Ambra} flere Au&orers anledningar härtil
at förtiga. Se Bergmans Sciagr. Regni Min. f. 9?.
Ambult, Se Stad.
Amerfordifke Diamanter föregifvas vara genomlkinlige
Kislar, hårdare än Qvarts, eller QvartsCryftaller, fom finnas vid
Amerford uti Provincen Utrecht i Holland. De fiipas fom
Diamanter, ettet Böhmi/ke Stenar, men torde dock fnarare vara en
ofärgad klar Qvarts.
Amethift heter en ädel Sten, hvars kännemärke är at hafva
en violett, eller af violett och purpur blandad färg} och hvilken, i
anfeende til hårdhet och olika fkönhet i färg, är af få åt/killigt
/lag, at den ftundom är jämngod med Rubin och ofta intet
annat än en färgad BergCryftall. Den förra är i fynnerhet
ÖJier-Undjk och den fenare Wåfterlandfk.
Öfterländlk Amethift, af ägta (lag, är intet annat,än en
violett Rubin, emedan den har famma hårdhet och famma- förmåga
at lyfa med eldlken, fom annan Rubin. Af denna grund får ock
en Rubin af violett färg ofta heta Orientalilk Amethift. Sådane
Amethifter äga en utmärkt-/könhet och glans, .men äro gan/ka
fäll-fynte. Andre Amethifter gifvas ock ifrån Oft-Indien och Ön
Ceylon, fom blott äro BergCryftaller och ej hafva ftörre hårdhet än
de} men utom defs händer ofta, at Saphirer få narhn af
Orienta-lilke Amethifter, när de hafva fådan färg. De förftnämde och
dyrbarafte Amethifter fortjena at Ikattas til ljka värde- med
Rubiner. Amethitierne på Ön Ceylon äro BergCryftaller, af mörkare
eller blekare violett färg, och ftundom få bleke, at näftan ingen
färg fynes. De fås ftundom ftora fom en Valnöt, men merendels
helt fmå} antingen rundade, eller af irregulier figur, med djupa
fnrryckningar fartit brutne på alla fidor, eller ock i fexkantig
fkap-nad med en fexkantig fpets» Jo mer färgen i dem är fatureradv,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
