Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
des blifvit funnen, i fynnerhet år 1782 på fo famnars djup j den
få kallade Marknads Orten, och utgjorde då en fmal Gång uti en 2
til 3 tums mägtig hvit Kalkfpatsklyft, ftrykande tvärs öfver Orten.
4:0. Svaflet kan på flera fätt /kiljas ifrån Spitsglafets
metalli-flca del, fåfom geno/n • calcination, då Antimonium Crudum kr
osfas til ärters ftorlek och hålles under en Muffel på Skärfvel, eller
et flatt lerkäril; eller för Flameld uti en hvälfd Ugn, uti lindrig
hetta famt under fländig omrörning, at Svaflet fmåningom må
bortröka, utan at pulvret får klimpa fig, eller fmälta, i hvilken
händelfe det ftraxf måfte uttagas, och åter pulveriferas, at ej faflna
vid kärilet. Efter långfam bränning och fmåningom ökad hetta
förlorar Antimonium ändteligen all Svafvelluckt och bringas til
et alkgrått pulver, fom nu mera tål fträng eld utan at fmälta.
Denne Antimonii Kalken är nu ren metallilk och fås til 7f a
77 proCent af Antimonium Crudum. Den äger i fynnerhet
följande egen/kaper, fåfom at den
a) Smält med mycket ftark hetta, uti fluten Digel, går til et
-halfgenomlkinligt Hyacinthfärgadt Glas, fom då Vitrum Antimonii
kallas och nyttjas uti Medicin famt uti Metallurgien, til fträngfly-
, tande Stenarters uplöfande. Löfer äfven alla Metaller, utom
Vismut, uti fmältning, hvaraf kommer at Antimonium ibland andra
Malmer får namn at vara röfvande. Om någon märkelig bränbar
del är qvar uti Kalken, blifver Glafet opakt, brunt, och är dåen
art Hepar Antimonii. Om alt bränbart är på det högfia afdrifvit,
blifver Kalken ganika fvårfmält.
b) Om en del af denna Kalk, blandad med 2 delar
Vinftens-Flufs, eller fvart Flufs, fmältes under open Täckdigel famt flås
uti en med vax fmord varm Giefspuckel y erhålles en ren Antimonii
Metall, eller Regulus, til fo, 60, a 70 proCent af Kalken. Den
vifar då på ytan gemenligen en Stjerna och kallas Regulus
Antimonii Stellatus per fe.
y:o. Antimonium befrias ock ifrån fitt Svafvel, då 4 delar
Antimonium Crudum i pulver blandas väl med 3 delar röd Vinften
och 1 del raffineradt Saltpetter famt flås ikedtals fmåningom uti
en väl upglödgad och uti upeldade Kol flående rymlig Digel, at
ef-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
