Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
B.
Babbafip aurifk Jord /kall hafva varit en grön Lerjord, hvar-
af i forntiden åtikillige Vafer m. m. blifvit formerade, och hvaraf
profftycken ännu ikola finnas uti Florentinilka Cabinettet.
Backar kallas begge fidfiycken på en Stångjärnshammare. Se
ordet Stångjärnshammare,
BadnerWiirffel äro fmå tärningar af Sten, gjorde med konft,
fom /kola til myckenhet finnas i Jorden; men kunna ej
annorlun-da än tilfälligtvis där träffas. Se Krafts Geograpbie 2 D. $. 32.
famt Vogels PraQ. Min. Syft. f. 251.
Bakhård kallas i Stora Kopparberget den delen’ af Härden
Vid Smältugnarne, fom räcker under fjelfva Huggftaden, eller
Form-muren; hvilkét gör at denne Mur endaft hvilar på den vid
Härdens fidor in/lagne Redningen.
Bakmur uti en Masugn kallas den Mur, fom hälfi af
gammal bränd Pipften updrages utomkring Pip- eller Kammaren til f
a 6 qvarters tjocklek, fåfom fyllning emellan Pipan och
Ringmuren, fom är af Gråfien. Se Masugnsbyggnad.
Bakftandare, Se Standare.
Bakftycke kallas vid Stångjärnsfmide den delen af Smältan,
fom i Ty/khärden ligger vid Bakväggen, eller Sffkvåggen, hvilket
Stycke räknas för mindre väl verkadt.
Bakvågg kallas den fidan af en Smältugn, fom är midt emot
Bröftet och updragen på det i Pelarne infatte Båljärnet.
Nedan-före detta Båljärn ligger Forman, hvarigenom Bläftern ingår, uti
den få kallade Formmuren, eller Huggftaden, hvilken vid hvarje
fmältning å nyo inmuras. Se Suluugn. Uti Masugnsfiällen kallas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
