Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. f fes en Fattutunna, fom brukas til vattens och fpillnings
’ upfordrande j (5ron och Läng järnet ; by Laggbjolen ; c, Bu kbj
titen ; å, Bräddbjolen. — Fig. 6 är en Ränstunna, hvaruti den
Arbetare nedhiflas, fom /kall ränfa i SchachtetÄ eller på väggarne i
Sänkningar. Denne Tunna räcker honom öfver med jan, få at han
däruti kan flå ftadigt. — Fig. 7 är Vattukappen, uti hvilken fri/kt
drickesvatten nedfares i Grgfvan. — Fig. g är Handfpelsbalja,
fom brukas vid Handfpel i mindre Sänkningar. Häruppå märkas:
ai Staf rar i b, Hjolar; c, öron i d> Fat an: Midtöfver bottnen är
en tvärflå, kallad Bottenträd: e, Kroken; f> Knuten; g, Grepen;
b, öga. — Fig. 9 är Krantunna, fom brukas på Hällvindarne
ne-der i Grufvan.
När deffe Tunnor, eller Baljor, nyttjas i Donlägige
Schach-ter, äro de på en fida, både ofvarr och nedantil, förfedde med
Valfar, at de dello fortare måtte löpa ned på Slanor och ej flörta
omkull.
Öaljetyg kallas den orenare Saltpettem efter luttringen, fom
måfte Raffineras. Se Kongl; Vet. Acad. Handl. 1763, f. 223.
Ballaz-Rubin kallas i allmänhet de Rubiner, fom hafva
blekröd, eller rofenröd, färg. De finnas cryfialliferade uti prismatifk
Form med flera olika och rafflade fidor. En Ballaz-Rubin af en
Karats vigt värderas ej högre, än til f eller 6 Riksdaler Specie,
hvaremot en äckta högröd Orientalifk Rubin gäller ifrån 30 til 40
Riksdaler Specie, då den är af en Karats vigt. Någre
Ballaz-Rubiner komma ifrån Oft-Indien, men de fläfte ifrån Brafilien och
få eljeft namn af Rublet Palet. En fådan ifrån Brafilien, fom är
Amethiflfärgad och blifvit underfökt, har kommit allenall uti
femte hårdhets sraden ifrån Diamanten, fom är N:o 1. Se Kongl.
Vet. Acad. Handl, för 1768, f. 71.
Herr Öfver-BergsRådet Ferber uti fin Afhandling om jJngerfka
Bergverken f. 271 berättar, at Bailaz-Rubiner finnas ömnigt uti en
Flod därfiädes, kallad bdicbalowa Flodenfom kommer ifrån
Car-patifka Bergen.
Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
