Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergdun kallas det Berglin, eller den Amiant, fom beftår
af-mjuka trådar, men hvilka ej lioga jämnfidige, utan oordentelige
och flocktals. Se Atbeft och Bergfjun.
Bergfettma (Erdharz) kallas det feta, Phlogiftiqua och
för-bränlige ämne, fom finnes i Jorden, antingen flytande fom Olja,
eller ftelnadt til folid Form, och efter defla olika tilflånd
beikrif-ves under färfkilta namn af Bergolja, Bergbeck och Bergtjdra,
hvilka hvar för fig böra upfökas.
Då Bergfettmor underkaftas Diftillation, finnas de alla beftå
af olja och et flygtigt furt falt. De hafva en egen ftark luckt,
lö-fas intet i Spiritus Vini och hyfa ftundom något inblandadt
terre-ftrifkt, fom vid Diftillation qvarlemnas. Af åtfkilliga fkäl fynes
troligaft, at de härleda fxtt förfta urfprung ifrån växtriket. Se Hr.
Macqueäs DiSl. de Cbymie artic. Bitumes.
Stundom finnes Jord, fom håller ömnigt Bergfettma, eller
Bergtjära, få at den brinner i eld och får då namn af
Bergbecks-eller Bituminås Jord. Den har mörkbrun, eller fvart färg, famt
träffas liggande uti hvarf, hvarutur den til en del kan med fpade
uptagas, af åtfkillig hårdhet och confiftence. Den fås antingen
mallig, Ikifrig, eller tät och jämn och har fitt lägerftälle, dels i
fjelfvt jordytan, där Bergolja framtränger, fåfom i Perfien,
hvar-eft den up/käres och nyttjas til bränlle, dels under Jorden, där
ingen Bergolja gifves.
Bituminöfa Jordatter hafva blifvit fundne uti Parma i Italien
och på Sicilien} uti Frankrike vid Dauphiné, nära til Grenoble j
uti Schweiz, uti Öfver-Sachfen vid Coswick och Altenberg,
hvar-eft träffades en gång ftraxt under Jorden et mägtigt Lager af en
lätt Bituminös Jord, fom var tjenlig til torf. När
Bergbecksjor-den til utvärtes lynne liknar Kol, får den ftundom namn af
Berg-kol (ErdkobI), Cttrbones Foffiles, eller Subterranei. S.e Vogels
Pra-Uifcbes Min. Syft. f. 71, 72 och 333.
Bergfint kallas det Finerade Blickfilfret, fom håller i fint
Silfver minfl If lod 15 gran och högft if lod 17 gran på en
lö-dig mark, R 2 Ber§’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
