- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
145

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergkött fjunker i vatten. Bräckt til fint pulver har det
kunnat fmältas men ej i ftörre bitar. Se d’Arcets 2:nd Mem.fur
ta&ion (Tun Feu egal, violent, f. 68*

Bergler kallas allå de Lerarter, fom finnas neduti Bergen, til
ikilnad ifrån dem, hvilka i Jordbrynet anträffas. Eljeft kallas ock
en Pinnmo, eller fandblandad Lera, Bergler, eller Bergvefa.

Berglin (jBergflac&s’), Linum Montamm, Indicum, Creticum,
m. m. kallas den Asbeft- eller Amiantart, fom beflår af fina,
bö-jeliga och tillika jämnfidiga trådar.

När trådarne äro i ftörre ftycken parallelé, kallas denne art
egenteligen Berglin•, men när de äro mera oordentelige och få et
tappigt utfeende, utmärkes den med namn af Bergull efter den
hos några Mineraloger antagne ikilnad. I anfeende til färgen
varierar Berglin förnemligaft emellan hvitt och grönt, och förefaller
här i Riket vid Dannemora af begge defla förändringar. Hvitt
och mjukt Berglin fås eljeft vid Salberget och, i blandning med
grofvare järnhaltiga trådar, vid Svartvik i Dalarne. Berglin af
mörkare färg med fpröda och ftela trådar utgör ftundom en
Gångart vid Pehrsberget och flera Järngrufvor. Grönacktigt med fina,
mjuka men något fpröda trådar, har funnits vid Baftnäs vid
Rid-darhyttan. Se närmare om defla arter Hr. Robsahms Acad. Afhandl,
under Hr. Prof. och Ridd. Bergman de Terra AsbeJHnij, tryckt
1782.

Ifrån Nya Kopparberget, där defle arter äfven träffas, ikall i
fynnerhet hafva kommit en ganika mjuk, långtrådig Amiant,
tjenlig at fpinnas til trådar.

Berglin förefaller eljeft på många orter, fåfom uti Italien,
Si-bérien och til ftor myckenhet på Grönland j men den Siberiike
Amianten är hufvudarten ibland de trådiga. Trådar af Berglin
hafva ock blifvit upvifte ifrån Corfica af 6 tums längd och
därut-öfver. Se Bomares DiSHonn. Raif. d’Hift. Nat. f. 103.

Berglin är i elden defto mera fvåffmätt, ju mindre det håller
Järn; men kan likväl i ftark hetta bringas til fioältning. Hr.

4 T Berg-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free