- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
146

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bergman har funnit detta genom förfök på åtfkilliga arter, få väl
Sven/ke, fom utländ/ke ifrån Tarentaife i Savoyen och ifrån
Staden Corias i Spanlka Land/kapet Afturien, hvilka begge fenare
varit hvite til färgen, beftående af ganika mjuka och böjeliga
trå-’dar. Tvenne Rön af. Herr d’Arcet intyga det fam ma, men den
fom haft hvitafte färg, eller minfta Järnhalt, har flutit trögare.
Se ofvannämde Afhandl. De Terra Asbejiina f. 4, 9, famt Herr
d’Arcets l:nd Mem. fur Ta&ion d’an Feu egal, violent f. 70.’

Berglin tros ifrån äldlla tider vara bekant och nyttjadt til
beredning af et ojorbrSnneligt Unne och Papper. I fynnerhet /kall
det hos fordna verlden blifvit brukadt til kläder, och fäges vara
det fom de gamle förfiodo med ordet Byjfus; men detta finnes
fnart vara ogrundadtj när man känner Amiantens natur, hvars
trådar dels äro få hvaffa och flickande, at en klädnad eller Linne,
därutaf förfärdigad, /kulle för kän/lan vara odrägeligj dels ock,
i anfeende til fin flörre eller mindre flyfhet och /körhet, /kulle
göra en fådan drägt gan/ka obeqvämj utan har denne dickt härrört
af mifstag på ordet By/Tus, fom lärer hafva betydt et fint Linne.
Möjeligheten at fpinna och väfva Berglin medgifves ändå få
mycket häldre, fom man ännu i vår tid fer Pungar, Gördlar, Band
och dylikt mera, däraf förfärdigas. Däremot berättar Hiflorien med
mera vifshet, at de gamle Greker och Romare brukat fådan väf
at därmed bekläda fina Hjeltars och Konungars Lik, fom /kulle
förbränts, på det deras a/ka, innom denna eldfafla Svepning
in-nefluten, måtte behållas ren och oblandad. Dock förfvaras intet
här med trygghet, at en väf af Asbeft, utan förflöring, kunnat
genomgå fådan eld.

Hos Tartarerne och Bönderne på Pyrenaeilka Bergen utöfvas
ännu den konft at fpinna och väfva Berglin til åtlkilligt behof.
Beredningsfättet beftår korteligen däruti at Berglinet blötes i Ikarp
lutr föndergnuggas fedan emellan händerne, tvättas, torkas och
fpinnes tillika med annat Lingarn famt fucktas med olja, få väl
at göra det mera fmidigt, fom at bevara fingrarne. Tyget renas
fedan i lagom flark ela, då både oljan och Lingarnet fortares j
men Asbeftväfven, fom är grof och gles, blir enfam qvar. Här-

utaf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free