Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ver et /keppund Bergsvigt lika med 17 Iispund 12 marker
viäua-lievigt, eller et /keppund 2 markpund Stapelftadsvigt.
Et /keppund Upftadsvigt, fom til följe af 1736 års Kongl.
Bref blifvit förökt med en mark Stapelftadsvigt i flitningsmån, är
lika med 16 Iispund i6| marker Vi&ualievigt famt fördelas uti 20
markpund och hvarje markpund i 20 marker, hvaraf en mark i
denna händelfe innehåller 74fo afs. Efter famma juftering
förhåller fig Upftadsvigten til ViÄualievigten fom 421 til yoo,
och til Stapelftadsvigten fom 421 til 400. Men då ingen
flitnings-mån beräknas, blifver Upftadsvigten lika med 16 Iispund 16
marker Viftualievigt och håller allenaft 7432 T|-r afs på marken.
Upftadsvigten nyttjas uti Gefle och uti alla Upftäder, några
vifta-en-daft undantagne, fom efter fär/kilt Förordnande bruka Bergsvigt.
Et /keppund Stapelftadsvigt, eller, fom den eljeft blifvit
kallad, Stockholms eller Metallvigt, är lika med 16 Iispund
Vi&ualie-vigt, fom delas uti 20 markpund och hvarje markpund uti 20
marker. Med denna vigt väges få väl all Garkoppar, fom alt det
Järn i Stapelftäderne, hvilket til exportation ur Riket afgår; Gefle
Stad allena undantagen, där Upftadsvigt brukas. En mark
Stapelftadsvigt, eller,.fom är det famma, T^:del af 16 Iispund
Viftualie-vigt, håller efter uträkning 7078. t afs.
Tackjärnsvigten, fådan fom den nu i allmänhet brukas,
hål–. ler 10168 tVt ak* Et /keppund af denna vigt beftår, fom redan
är nämdt, af 26 Iispund Bergsvigt.
Råkopparvigten, fom. är påbuden at i fynnerhet brukas i
Falun , bör väl, enligit 1739 ars Kongl.. Förordning, vara aldeles
lika med Bergsvigten; men fom .Kopparens afbränning i Garningen
är gan/ka föränderlig, hafva Kongl.. Kammar- och
BergsCollegi-erne funnit för godt at för få kallad Extra Afbränning öka denna
vigt mer eller mindre alt fom det betarfvas; i anledning hvaraf
den nu mera är få inrättad at den är 2 Iispund och 8 marker
drygare än Metallvigten; hvilket öfver/kott bör fvara emot hvad fom
åtgår i afbränning vid Avefta Gärning..
Då vigternas förhållande uträknas enfamt efter Kongl. Majrts
Nådiga-Förordning om Mått, Mål och Vigt af den 29 Maji 1739,
utan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
