- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
232

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Uti smältningar är Blende oartadt och så snart det sitter i
Silfvermalmer röfvar det i förslaggningen mycket Bly bort med
sig och gör det öfriga hårdt och sprödt.

Blendnas kallas vid några Kopparverk den sörja, eller Nas,
som vid Sulubruk sätter sig i form af stora klumpar uti sjelfva
ugnspipan, liknande i färg och hårdhet en svart, skimrande, vanlig
Beckblende och förefaller, där blenderika Kopparmalmer brukas,
såsom vid Athvidaberg uti Östergöthland. Innehåller Zink, Svafvel
och Järn.

Bleu de Prusse, Se Berlinerblått.

Bleu John, Se Flusspat.

Bleu Tourquin kallas i Frankrike en art blå Marmor, som
kommer ifrån Italien och har fin blå färg af Naturen genom en
tinctur af Järn. Af denna Metall finnas ock många flere jord- och
stenarter med blå färg tingerade. Se Järnets Historia s. 709 och folj.

Blicka säges Silfret vid slutet af en Drifning på Test, eller
Capell, då den sista öfverlefvan af Blyet afgår, likasom en
afdragen hinna, och Silfret blifver rent. Detta sker genom en dubbel
blickning, nemligen först så kalladt Blyblick, som visar sig vid
första ögonblicket, då Blyet skiljer sig ifrån Silfret, med sköna
regnbågesfärgor; och då denna färgskiftning uphörer, sker det andra,
eller Silfverblicket, straxt därpå, då kornet får en speglande
klarhet, som et poleradt glas.

Blicksilfver kallas de Silfverkakor, som erhållas vid
Silfverdrifning i stort på Drifhärd och äro af vid pass 15 lods finhet.
De fås af åtskillig storlek, i mån efter Verkblyets rikhet och den
mängd, som däraf på en gång afdrifves. Blicksilfverstycken kunna
således väga ifrån 60, 70 til 100 och stundom 2 til 300 lödig
marker. – Blicksilfver fineras sedan til Bergfint, eller sådant, at
det erhåller 15 lods och 15, 16 eller 17 grans halt. Se Finering.

Blickug malm, Se Bläckug.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free