- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
237

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gnides, fedan det förut ar finfmergladt. Harigénom erhålles den
mörka fpegelglänfande få kallade Engellka Polituren.

På lika fätt rifven och fin flammad gifver den en god
målarefärg, eller couleur, kallad Sang de boeuj. Defs medicio/ka
nytta är aldeles obevift och nu mera urmodig.

Om Blodflen, defs præparation och nyttjande til polering, m. m.
fe yårnets Hiftoria f. 16, 18, 2f, 28, 32, ?6.

Den tunga, täta och hårda Blodflen, hvilkeo, fom redan är
nämdt, ftundom innehåller 8o procent Järn, å’fven fom den
järn-färgade Blodftensmalmen, drages ej någondera af Magneten, förr
än efter ftark upglödgning, eller roflning, hälft med tilfatt
kolflyb-be, få framt icke någon Kies därmed är inblandad, fom är ganfka
fallfynt. Häraf korpmer at Malmgångar af Blodflen fällan kunna
optäckas med Magnetnålen, och at någre trodt det intet Järn
finnes däruti annorlunda än fom produceradt under fmältningen. Men
fom Blodflen ej är annat än en ftenhärdad Järnochra, få är ej
un-• derligt, at den ej kan vifa fin metalli/ka egenfkap emot
Magneten, förrän den fatt taga til fig en vifs del Phlogifton.

Blodftensmalmer kallas fådane blodftensartade Järnmalmer,
eller förftenade Järnkalker, fom äro fvarte, eller järnfärgade, men
gifva rödt pulver då de rifvas och dragas ej af Magneten, få framt
i dem ej finnes Svafvelkies. Se Blodfien och Cronsteuts Mine*
’ ralogie $. 203.

De mäft bekante Blodftensmalmer af järngrå färg räknas i
allmänhet til Tor rftens arter, fom gifva mjukt och gemenligen fegt
Järn. Finnas här i Riket på många orter, fåfom i fynnerhet uti
Nora, Lindes famt Wäfter Bergslagerne, jämnväl uti Norberg i
Mofs-grujvan, Allmenningen och uti Grufvorne på det få kallade
Kock-Itrecket, i Panfargrufvan, Ktlgrufvan, med flera j uti
Grangår-des Socken i Fromundberget, Ormberget, Per sberget, m. m.; uti
Norrberkes Socken i Hedgrufvan och Kalfberget. Vid Säter är
Bttsbergets Torrften allmänt känd.’ Uti Mora och Orfa Socknar
fås den utur Dive• och Klackmor a Bergen. Uti Wermelands
Bergslag är förnemligaft Långbansbytte grufva i Gåsborns Socken be-

Gg 3 kant

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rsberglex/1/0251.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free