Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvarvid han funnit at allesammans lemnadt någon liten del ouplöst af
detta Blyertsämne, hvilket således icke kunnat anses annorlunda
än såsom en ibland de heterogena delar, som åtföljer de flesta,
om intet alla Järnarter, och förorsakar denne Metallens
ombytlighet uti egenskaper. I synnerhet har Plumbago funnits vara
ömnigast uti nödsatt Tackjärn och uti rödbräckt smidt Järn, ifrån 3,
4, 5 til 6 procent. Se Bergmans Opusc. Chem. Vol. III. s. 84.
Om Blyertsens nytta och dess producerande af Tackjärn kan
äfven ses uti Järnets Historia.
Blyertsdiglar, Se Ypserdiglar.
Blyfriskning, Se Friskning.
Blyglans, Glans, (Bleyglanz) Galena, Plumbago metallica,
kallas egenteligen den Malm, hvilken består af Bly mineraliseradt
med Svafvel och håller merendels tillika något Silfver. Den har
blå blyfärg, och som större delen däraf faller i tärnig figur, får
den äfven heta Tärningemalm; men finnes ock af annan skapnad.
I inskränkt bemärkelse kommer endast det slaget, som har
cubisk figur, under namn af Glans, men i mera vidsträckt mening
kan ock Blyschveif därunder räknas, ehuru den ej altid är silfverhaltig.
Mängden af Svafvel uti Blyglans är föränderlig ifrån 15 til
25 procent och dess Blyhalt går ifrån 60 til 85 procent. — Den
kornige tros vara rikast på Silfver. Se Kirwans Mineralogie, s. 338.
Blyglansen varierar och finnes:
1:o. Groftärnig, som egenteligen kallas Tärningemalm.
2:o. Småtärnig. Dess variationer finnas vid Sala och de
flesta Svenska Silfvergrufvor. Den kallas ock Skyggmalm, då
tärningarne äro så stälde, at de i visst läge skyla hvarandras glänsande
plana, hvarföre de då se mörka ut, men i annan ställning för
ögat visa alla glänsande sidor på en gång, som i samma ställning
kunna ses, och äro då blänkande.
3:o. Grofgnistrig (Grobspeisig).
4:o. Grangnistrig (Kleinspeisig). Begge dessa arters tärningar
äro mindre tydelige. Af den sistnämde finnas ock Skygg- eller
Skymtmalmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
