- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
253

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

aldeles så god som den snöhvita kalken, hvilken kan beredas af
Tenn genom calcination. Se ordet Potté. Fällningsvattnet, som
afhälles ifrån förenämde hvita Blykalk, kan sedan efter någon
evaporation uti Blypanna åter göra tjenst til Blysolution, om det
förstärkes med litet mera Skedvatten.

Krembserhvitt kallas Blyhvitt, då den är rifven med uplöst
gummi och sedan torkad til små plättar.

Uti Skiffer- och Blyhvitt finnes, efter Herr Prof. och Ridd.
Bergmans försäkran, nästan ingen smitta af ättikesyra; men
däremot hålla de ömnigt luftsyra och fräsa därföre starkt med syror.

Häraf kommer at Glete och Blyhvitt, ehuru begge Blykalker,
förhålla sig olika i uplösningar, ty Glete håller ingen luftsyra. Se
ordet Glete.

Blyjord, Se Blymalm.

Blykorn kallas Silfverhalten af det körnade Bly, hvilket
nyttjas vid förslaggningsprof på Silfvermalmer, eller det korn, som fås
vid Blyschverens afdrifning och hvars vigt afdrages ifrån det
erhållne profkornet, om Silfvermalmens rätta halt skal blifva bekant.

Blymalm (Bleyerz) kallas all den Malm, eller Stenart, som
innehåller Bly. Denne Metall förefaller i Naturen merendels
mineraliserad, antingen med Svafvel eller Syror; men finnes ock
stundom i form af Kalk, eller Ochra, uti någon Jordart inblandad.
Om mineraliseradt Bly se Blyglans, Blyschveif och Blyspat.

Blyjord, eller blyhaltig Jord, är funnen allenast på få ställen.
Hvit, gul och grönaktig erhölls år 1740 vid Johanngeorgenstadt af
olika Blyhalt, ifrån 6 til 8 procent. En gulbrun, lös, järnhaltig
Blyochra, med insprängd blå och grön Kopparochra, träffades för flera
år tilbaka vid Annaberg och höll 50 procent Bly. Se Ferbers
Min. Geschichte versch. Länd. s. 280 samt von Borns Physical.
Arbeit,
1:sta Qvart. s. 93. Gul Blyochra, som fräser med syror,
ifrån Derbyshire i England, och en annan ifrån Skottland af grön
färg, som intet fräser, jemte en mörkbrun ifrån Temesvar, omtalas
uti Hr. von Borns Lithophylacium, första delen s. 90.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rsberglex/1/0267.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free