- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
254

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Cramoisiefärgad skall vara funnen i nedre Österrike. Se Vogels Pract. Min.
Syst.
s. 79. I Nya Kopparbergs Socken vid Christiersberget är
Blyochra, eller ock Blyspat funnen i förening med kalkjord, så väl i
löst och pulverulent, som i förstenad form; den förra af hvit, den
senare af gulaktig färg. Se Cronstedts Mineralogie, §. 37 och 38.

Blymalmer brytas både uti Gång- och Flötsberg, men
ömnigast i de förra. Flötsvis finner man Blyglans dels insprängd uti
Skiffer, dels uti hvarf af Gallmeja, dels ock, ehuru ganska sällan,
uti Stenkol. Hvit Blymalm och hvit Blyjord äro på lika sätt
träffade uti Flötser. Se Vogels Pract. Min. Syst. s. 457.

Det har äfven händt at man funnit Blyglans intet allenast
sittande uppå underjordiskt träd, utan ock invittrad uti dess sprickor;
och har den äfven trängt sig in i små håligheter på förstenade
Musslor. Se Henckels Pyritologie, s. 336 och 337.

En pomeransgul genomskinlig Blymalm, af kornig textur, är
nyligen uptäckt i Bannat uti Siebenburgen, men til ringa mängd.
Se Crells Chem. Annal. 1785, 5:te stycket, s. 480. — Svart
Blymalm är egenteligen icke annat än en half förvittrad Blyglans.
Den fås af åtskillig form, såsom lös och mullartad ifrån
Windischleuthen vid Schemniz i Ungern; bladig ifrån samma ställe och
ifrån Tschopau i Sachsen: crystalliserad, antingen uti sexsidiga
prismer, äfven vid Tschopau, eller uti mångkantig skapnad ifrån
Windischleuthen vid Schemniz. Den skall ock finnas vid
Schmiedberg uti Schlesien och vid Bleystadt uti Böhmen. Se Fibigs
Mineralogie, s. 316 och Baumers Natur-Geschichte des Mineral-Reichs,
1 D. s. 427.

Blyprof. Blyets vanligaste Malmer, eller Blyglanser, proberas
lättast och med minsta möda på Bly genom nederslag med Järn,
sålunda: väl upgäst Borax, en del, emot 2 delar fint pulveriserad
Blyglans, lägges uti en Hessisk digel, och den upvägde Glansen
därpå, så at den ej kommer åt bräddarne. En omstjelpt digel, med
et genombåradt hål uti botten, luteras därpå. Genom hålet på
täckdigelens botten instickes en järnten, eller grof spik, til
bottnen af profdigelen, som nu inställes på dess fot uti Äsian och,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rsberglex/1/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free