- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
255

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

sedan den småningom upglödgadt, blåses hastigt på 6 a 10
minuter, til dess alt är väl smält, då järnten utdrages och finnes til
större delen förtärd. Den orörde öfre ändan kan då åter
instickas, och om den efter et par minuter intet vidare finnes
angripen, kan profdigelen uttagas och på järnplatten ställas til
afsvalning. Vid Digelens sönderslagning finner man då rena Blykornet
på bottnen, betäckt med en skorpa af Skärsten, som tilkommit
af det genom Malmens Svafvel uplöste Järn, och däröfver en
glashinna af Borax, som bevarat Blyet ifrån förslaggning.

Om Blyprof kan vidare läsas Scheffers Föreläsning. s. 333
o. f. samt Cramers Ars Docimastica, eller ock andra delen af dess
Metallurgie.

Blyrök kallas den rök, som vid Drifningar af Blyet upstiger.
Den är ganska fin och lägger sig som et gult dam uti öpningen,
där lågan af Drifugnen utgår, och är ganska skadelig för hälsan, om
den med andedrägten insupes.

Vid blyiske Silfvermalmers smältningar förer Blyet en liten del
af Silfverhalten bort med sig, som likväl på hela årliga tilverkningen
förorsakar en betydande förlust, så framt den ej kan samlas och
åter tilgodogöras.

Blysanderz heter den Sandsten, hvaruti gröfre, eller finare
Blyglans finnes inblandad. Se Wall. Syst. Min. T. II. s. 312.

Blyschveif kallas egenteligen den Blymalm, som består endast
af Bly mineraliseradt med Svafvel, men visar ej glansig eller
tärnig form, utan finnes antingen derb med ljus blyfärg, eller strålig
och vresig, trådformig: håller vanligen intet eller ganska litet
Silfver: är ensamt mera lättsmält än vanlig Blyglans samt går vid
lindrig calcinationshetta til gul Slagg. Har här i Riket i synnerhet
funnits vid Hällefors Silfvergrufvor. Se Cronstedts Mineralogie
s. 167. — Vid Sala kallas en småfjällig Blymalm äfven Blyschveif,
som där stundom är litet silfverhaltig. Med namnet Bleyschweif
mena Tyska Mineraloger äfven en slags derb Blymalm, som har

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 21 13:01:28 2019 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/rsberglex/1/0269.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free