Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom af Glete och Härd, hvilket senare Blyarbete egenteligen
Anfriskning, eller Friskarbete, kallas.
Blytilverkning directe af Malmer drifves förnemligast uti
England och något uti Skottland samt på åtskilliga orter uti Tyskland,
såsom vid Bleyberg uti Kärndten, vid Neder-Harziska Bergverken,
vid Schemniz uti Ungern och flerestädes. De Malmer, som
egenteligen til Blysmältning nyttjas, bestå i synnerhet af rika
Blyglanser, som hålla 30 til 40 procent Bly, men ej öfver 1/4, 1/2, eller
högst 3/4 lod Silfver på centnern. De öfriga rika hvita och gröna
Blyspater, Blyschveifer och dylike, äro mera sällsynte.
Blyet är väl ibland de mäst lättsmälta Metaller och behöfver
väl minsta del af Phlogiston til dess reduction ifrån et jord- eller
glasartadt ämne til metallisk form, men som det uti Glanser är
mineraliseradt med en god del Svafvel, hvilket med eldens tilhjelp
allena svårligen kan bringas därifrån, och Blyet tillika lätteligen
går til glas, som gärna angriper och förenar sig med hvarjehanda,
hälst qvartsiga och lerartade Bergarter; så fordrar Blytilverkningen
ej mindre omtanka än de öfrige Metallerne, om man vil undgå
at förlora något betydande uti Malmens halt. Processen härvid
blifver dock altid den enklaste och fordrar minsta åtgång af skog,
eller bränbara ämnen, men förändras på olika orter efter olika
omständigheter af Malmer och deras Bergarter samt efter tilgången af
hvad därtil fordras, m. m. Til exempel:
1:o. Uti England vid Wirksworth uti Derbyshire tilverkas
Blyet uti första smältningen af Glanser, som allenast blifvit genom
Sofring, eller genom Vaskning med vatten skilde ifrån sina
Bergarter och som sedan, utan föregången rostning, blandas med fin
bokad Kalksten och smältas med Stenkolsflamma uti så kallade
Cupulougnar. Se samma ord.
2:o Vid Mendiphill har för detta den medelst Handbokning
och Sållsättning renade Blyglansen blifvit smält med träkol och
små sönderhuggen ved uti låga, eller 2 alnars höga ugnar, allenast
af 3 qvarters vidd, ovårdigt murade med ler och sten under bar
Himmel på et litet Rustverke af trä, som kunnat vridas likasom
en väderqvarn, til förekommande af den skadeliga rökens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
