Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
olägenhet för arbetaren. Blästern härtil drifves med et par små
läderbälgor, genom trampning, och Blyglansen upsättes efter
vanligheten med kol och ved, hvarefter det utsmälte Blyet utrinner genom
et öpet öga uti en liten grop, eller Förhärd, hvarifrån det öses
med järnslef uti Sand- eller Tackjärnsmått til små tackor. Se
BergsR. Odelstjernas Relation i mscr.
3:o. Uti Skottland smältes Blyglanserne ungefär på lika sätt
uti en alns höga ugnar, 20 tum långa och 15 tum breda, som
formeras af sammansatte Tackjärnshällar och äfven hafva en botten
af Tackjärn, med en därpå formerad ränna, eller et spår, hvaruti
Blyet utrinner, så fort det smälter och samlas uti en
Tackjärnsform. Blymalmerne äro här af trenne slag, nemligen få kallad
Lumplead, som är den rikaste Glans och nästan gedieget Bly:
Swellinglead är något sämre Stuff och Smethom den sämsta, hvilken
blandas med litet kalk vid upsättningen. Til smältningen brukas
här torf med litet Stenkol, eller Coaks, och skall på detta sättet
på 8 timmar af 20 centner Malm 10 a 12 centner Bly kunna
utbringas.
4:o. Uti Kärndten vid Bleyberg och Willach har Blyet af
ålder blifvit utsmält på et ganska simpelt sätt, i det deras rika
Blyglanser blifvit lagde på et bål af torr ved uti en hvälfd ugn,
då Blyet utrunnit genom den hetta, som den antände veden
gifvit. Nu mera är denne uråldrige Processen sålunda ändrad genom
en ordenteligare smältning uti Flamugn, at den Malm, som är
aldeles derb (Ganserz), äfven som den, hvilken sitter inblandad i
någon Bergart och utgör en medelsort (Mittelerz), söndermalas til
ärters storlek på qvarnar, hvilka äro med tvenne stenar på samma
sätt inrättade som sädesqvarnar, men med den skilnad, i
anseende til den senare, eller Mittelerz, at den först undergår
Sållsättning genom trenne såll, utaf hvilka det första kallas Kernsieb, det
andra Schlamsieb och det tredje Ueberhebsieb. Det ringhaltigaste
Gods, som då öfverblifver och kallas Kleben, äfven som den
svagaste, eller uti Bergarten mäst spridde malmen (Pochgänge),
malas på samma qvarnar til fin Slam, sållsättas igenom Schlamsieb
och vaskas sedan på en smal vaskhärd, langen Hapt kallad. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
