Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
slaggartadt ämne, i synnerhet bekant under namn af Glete, Härd
och Afstråk (se dessa ord), hvarifrån det åter reduceras allenast
medelst en enkel smältning genom kol. Denne Blytilverkning
kallas egenteligen Friskning, eller Friskarbete (Frischen, eller
Glöttfrischen) och det härigenom utbrackte Blyet får då namn af
Friskbly, som nu åter är en köpmansvara, af lika godhet med det
bästa, som af Malmer directe erhålles. Sådant Bly har ock vid Sala
Silfververk, vid Wäster Silfberget och vid Högfors för detta
blifvit försåldt, då anbrott gifvits af blyrika Glanser. Dylike
förefalla ock vid Löfåsen, hvarföre Friskbly därstädes årligen erhålles.
Det mästa Friskbly tilverkas på Harz, hvilket blifvit beskylt at
vara något kopparhaltigt. Gletet smältes här merendels på låga
därtil bygde ugnar, antingen utan, eller med liten tilsats af
blyiske Slagger. Härdblyet åter upbrukas mäst på Silfversmältningen,
emedan Blyet däraf genom Friskning blifver af sämre art.
Bergverken omkring Clausthal i Öfver-Harz skola på sådant sätt
årligen gifva vid pass 18000 centner och de Sachsiske emellan 3 och
4000 centner Bly. Vid Rammelsberg på Neder-Harz utbringas
årligen öfver 5000 centner Bly genom smältning directe på låga
ugnar, sedan Malmen, som är blandad med Svafvelkies, förut
blifvit rostad, hvarvid Svaflet genom särskilt inrättning tillika
samlas. Se vidare härom Schlüters Hüttenwerk s. 362 och följ.;
Cancrini Beschreibung der vorzügl. Bergw. s. 137, 211 och 316 samt
ordet Friskning.
Blyvitriol, naturlig, Se Bly.
Blåberg är en svartblå, hård och ståltät Järnmalm, som
håller vid pass 20 procent Järn och har detta namnet i synnerhet vid
Magnetgrufvan i Gagnäfs Socken, men finnes äfven annorstädes.
Blåbest kallas Trappen uti Norige. Se Cronstedts Mineralogie.
Blåbinda, Se Binda.
Blåbrändt Verk kallas Skärsten uti Stora Kopparberget, då
han på 5:te eller 6:te elden uti Vändrostningen blifvit så vida bränd,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
