Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fanuna landsort, drifves en ftoll uti en grå och gul fandften, hvarpå
följer en Breccia arenacea, fom där Backftein kallas och beftår
af rundaktiga fandftenar, med en gemen lera fammanlimmade. Se
von Borns Bref til Herr Ferber i. no och 123.
Breccia fammanfatt med et qvartfigt gluten, eller kitt, af
åt-Ikilliga hällearter, fåfom HornfkifFer, Hälleflinta, Kalkften,
Järnbinda, Granit och Gneisarter, utgör hela 10 famnars höga klippor
på Schweiiilka bergen omkring Bern. Se Crells Cbemifcbe
Annalen, 1786, 3:dje ftycket f. 220.
Breccia faxofa kallas af Herr Bergmäftaren Edelfelt en grof
Granitart, eller gyttring af Fältfpat och hälleflinta, hvaraf bergen
finnas beftå uti Medelpad och Ångermanland, i fynnerhet omkring
fjön Ljungan. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1784, f. 92;
Utom det at Brecciaarter kunna utgöra hela berg, hvarutaf
exempel redart äro nämde, träffas de ock ofta emellan andra
lager, eller hvarf, uti flodlägrige berg och äro väl då ej fjelfve
malmförande, men kunna tjena til tak for malmflötfer, fom Herr
Hai-dinger anmärker uti Herr HofR. von Borns Pbyficalifcbe Arbeiten,
2:dra årgångens 2:dra qvartal, f. 98.
Breccia filicea beftår af kislar med Jafpisamne, eller
an-nat af dylik art ihopfäftade. Se Cronstedts Mineralogie, §. 237.
Af denna hårda rätteligen -få kallade Breccia finnas uti
Italien i fynnerhet följande förändringar, fom äro orientali/ke, nemligen:
1:0. Pietra Fruticulofa, fammanfatt af runda, gula och råda
kislar, med fvarta dendriter af Järn på de gula kislarne.
2:o. Breccia verde d’Egitto. Beftår af fammangyttrade
dunklare och ljufare, dels runda, dels oformliga gröna,ftycken, fom
dock icke antaga någon hög politur. Har fordom tjent til pelare
i ftora byggnader, men finnes nu mera icke i få ftora ftycken. Se
Hr. Ferbers Briefe aus JVelfchland, f. 2?9.
Til Breccia filicea kan ock räknas Jafpis Calcedonica Plinii.
Häraf finnas uti hälleflintbergen omkring Almvik uti Calmare Län
vackra ftycken, beftående af en fin rödlett hälleflinta, eller grof
Jafpis, med hvita Calcédonfläckar och ådror.
Qq
Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
