- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
321

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

vid måsugnarne af en del Dannemora malmer, tyckes ock hafva
fitt urfprung af någon inblandad Brunften,’hvilken uti fmältning
gifver en dylik gul flagg och torde bidraga til Dannemora järnets
benägenhet at gifva godt ftål och et faft järn.

En mera .ovanlig art af Brunften uti fpatig form och af
co-lophonie färg ifrån Klapperuds grufva på Dahlsland är ock be-,
ikrifven uti Kongl. Vet. Acad. Handl, för 1774, f. 201 o. f.

Brunften är järnets följeflagare uti defs fläfta malmer och har
någon fmitta däraf blifvit funnen få väl uti alla förfökte fjö- och
myrmalmer, fom uti åtikilliga bergmalmer, hvarom ytterligare kan
läfas Herr Hjelms rön uti Kongl. Vet. Acad. Handl. 1778 f. 82
och följ. Men i fynnerhet är den inblandad uti hvit järnmalm,
eller Stablftein. Jämnför ordet Hvit Järnmalm. Den verkan, fom
Brunften genom fin närvaro i defla malmer åftadkommer, eller defs
egenfkap at uti inblandning med järnmalmer på fmältningsvägen,

* antingen medelft. Rännverksfmide på härd, eller ock uti masugnen
meddela järnet den förmåga at lätteligen förvandlas til et godt
naturligit fmältftål, tyckes i fynnerhet förtjena upmärkfamhet.
Bevis därtil kunna hämtas af åtikilliga uti Järnets Hiftoria därom
anförde rön, förnemligaft af det fom nämnes om flåltilverkning §.
2f9 famt uti § iyy, f. f8i» rörande det brunftenshaltiga
tackjärnet ifrån Klapperuds grufva på Dahlsland, fom uti
Jiammarfmeds-härden med minfta möda gifvit fmältftål, men fvårligen kunnat
förbytas til fegt järn. Af famma malm har ock genom
Lupp-fmältning på en liten ugn et ypperligt ftål erhållits, då andre
malmer uti famma ugn gifvit mjukt järn. Se Järnets Hiftoria f.
376. Denne Brunftens verkan på järnet beftyrkes än ytterligare
genom den af Herr Baron de la Peyrouse år 1786 utgifne: Traité
fur les mines de fer & tes for ges du Cotnté de Foix, hvareft med
många rön vid det i den orten brukeliga Rännverksfmidet bevifes
at Brunftens-metallens förening med järnet ’uträttar mycket vid
ftåltilverkningen, hvarom kan fes berörde grundeliga
afhandling,-ifrån fid. 185" til 220. I fynnerhet nämnes f. 207 Herr Vergnies
de Bouischeres ron at "Blodften med mycket inblandad Brunften
(Manganefe) har gifvit ömnigt ftål, då af famma Blodften enfamt

S f föga

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0335.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free