- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
427

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

manten fitter, beftrykes, eller ock en liten prick fattes på undre
fidan af diamanten, at defs eld och ftrålar defto bättre må fynas.
Det förra fattet at blott bekläda fjelfva infattningen med fådant
folium lärer nu mera i fynnerhet vara vedertagit, fedan det är
funnit at ftenen intet allenaft ej behöfver vara därmed anftruken, utan
ock höjes något ifrån den fvarta bottnen. Se Herr De Romö de
lTsles Criftallogropbie, a:nd edit. T. U f. 207.

Diaspro, se Jtfpis.

Dickften heter vid ädla ftenars’ Hipning en o&aeder, hvars
fpetfar blifvit af/kurne til olika afftånd ifrån bafen, då ftguren
betraktas fom en dubbel pyramid, och hvilken fåmedelft på ena
ändan termineras af et ftörre qvadratplan, än på den andra.

Dievelsften kallas den hårdafte diamant ifrån Ormus. Se
Kongl. Vet. Acad. Handl. 1768, f- 70.

Digelfot kallas den fot, eller underlag, uppå hvilken en digel
ftår uti härd eller vindtugn, och är antingen en annan digel med
oppvänd botten, eller en eldfaft ften. Digelfoten ftälles uti äfja få
at bläftern ftryker 1 i til 2 tum däröfver, famt 3 i a 4 tum ifrån
forman. Uti vindtugnar bör digelfoten ftå lika högt under den
punéten, där ftarkafte hettan är, då metallfmältningar Ikola fke,
eller malmer proberas i digel.

Digelprof heter det prof, fom göres uti diglar til utrönande
af malmers metalli/ka halt, då digelen vanligen täckes antingen
med et pallande lock af eldfaft ler, fom får namn af digellock,
eller med en annan opp- och nedvänd digel, täckdigel kallad, och
merendels måfte locket, eller täckdigelen, luteras. Om digelprof
vid myntverket fe Bejkickningsprof.

Digelfand. Därmed forftås en ganlka ren fand af fina,
Ikar-pa och kantiga, eller hvafla qvartskorn, fom ungefär til 2 delar,
eller något mindre, blandas til en fet eldfaft lera för hvarjehanda
fmältdiglars och eldfafta kärls tilverkning. Den fand, fom nyttjas

H h h 2 til

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0441.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free