- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
503

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

koppargrufoa i nya Kopparberget och i ofver-Ungern j

Hi ifrån Freuderiflein och Ebrenfriede i Sachfen famt lEa-

fier-Silfberget här i riket; gå/i cubiik form, ifrån Freudenftein vid
Freyberg och några orter här i riket &c. j grån ifrån Garpenberg
famt Derbyfhire i England o. f. v. Se Cronstedts Mineralogie
$. 9g och 99 famt Utbopbylac. B om i an. i Del. f. 43.

c) Finnes ofta anlkaten uti oåaedrilka, eller cubilka
cryftal-ler. Uti Hr. HofR. •on Borns Litbopbylacium namnes på nyfs
anfcrde ftälle en hvit cryflalliferad flufsfpat ifrån Feljb-Banya i
Ungen: . uti hv.lken Raufcbgelb fitter innefluten.

d) Kan rifvas med ftål och gafer, eller löfes intet i fyror,
ntan ned t.ihjelp af varma. _ .

O Den gröna flufsfpaten förhåller fig i tyngd emot vatten
fom 3,204, men den hvita och klara fom 2,433 1,000.

/ Uti lindrig hetta apvärmd, ntan glödgning, lyfer i mörk»
ret med biågront ihen, fom forgår när flufsfpaten kallnar, men,
få länge han är varm, behåller fin lyfande förmåga, både nti
vatten, fyror och lufttomt rom, ehuru något fvagare. Däremot
kan folution af flufsfpat, ej en gång genom kokning, bringas at
lyfa.

g) Uti glödgningshetta fprakar näftan fom kokfalt och förlo»
rar få aldeles fin phosphorefeerande egenlkap, at den intet mera
genom ny upvärmning kan återvinnas, oaofedt flufsfpaten
ftratifi-ceras med kolfiybbe. — I anledning af fm phosphorefcence har
flufsfpat förft fatt namn af Lys-fpat, men kan ej bringas at lyfa
pä Uka fått fom Lapis Bononienfls, hvilken hör til tungfpatsfläg»
tet och ej bor med flufsfpat confunderas. Se Bononijk Sten.

E) Smälter fvårligen för lampeid med biåsrör, och har icke
belhr enfam kunnat fmälras uti digel uti flatkafle porcellains-ugns
hetta, utan varit lika ofmaltelig fom qvarts och’flinta. Se d’Arcexs
.fre Mem. fur Faffion d*un feu , violent f. 16. Men med
tiihjelp af eldsluft har flufsfpat för blåsror kunnan enfamt fmältas
til hvit opak kula. Se Kongl. Vet. Acad. Handl. 1784, f. 134*
Ofta kan dock flufsfpaten vara blandad med kalk och fmälter då
lättare.

i) Ud

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0517.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free