Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utom defla och flera ftenarter, fom finnas uti flötfer och
nyttjas til otålige behof, få fom Sandftenar, Petrificateri Kalkhällar,
Gips t Skiffer och Trapparter, alla af föränderlige finheter och
egen (kaper, och utom allehanda jordarter, til färgor tjenlige«, famt
violetta flulsfpater, tungfpäter. fpatcryftaller, fvafvelkiefer,
blyert-fer m. m., innehålla väl flötferne förnemligaft bränbara ämnen,
fåfom ftenkol, alunfkiffer, gagat och bernflen famt fiundom
berg-eller kokfalt, fom bevifes af därifrån kommande faltkällor m. m.j
men få äro ock hvarjehanda metaller och deras malmer däruti ej
fäll fy nte, fåfom rika ftenhärdade järnleror, Flåts- eller
Fletsmal-mer kallade (fe detta ord), blyglanfer, gallmeja och kopparmak
mer m. m.,(hvarom vidare kan läfas uti Hr. Ferbers redan nämde
Oryktographie om Derbyfhire. Uti fkjflfer har man ockfå funnit
angefloget gedieget filfver famt magnefia nigra med hvit blyfpat.
•Qvickfilfver tränas i flötfer vid Idria: kobolt och vismut
likaledes uti lerflötfer: gedieget fvafvel är funnit uti gips- kalk- och
lerartade flötfer, fåfom vid Sack uti Daurien och vid Tarnowiz,
famt uti Spanien vid Conil, 3 mil ifrån Cadix, under en
floiä–grig kaikbädd med petrificater, o. f. v. Se Svafvel och Gerhards
Verjucb einer Gefch. des Mineralreicbs I D. f. 136.
Ty (kland kan ock upvifa åtlkillfga malmförande flötsberg.
Däribland tyckes i fynnerhet kunna räknas de Mansfeldiike
kop-parlkifferflötferne uti Thiiringen, hvareft följande öfver hvarandra
liggande floar förefalla, hvilka, allenaft fom exempel, torde
för-tjena nämnas , nemligen:
1:0. Letten, eller gul och röd kaikblandad lera af 2 a 3
fam-nr.rs mägtighet.
2:e. Gemen fandt vanligen gul, medlklmmer och lera
inblandad, til 1 a 2, ellet flera famnars djup.
3:0. En lituminetts kalkften, af orftensflägtet, Stinkjlein
kallad , uti tunna lager, af-grå och gulaktig färg. Är merendels 4 a
6 famnar djup.
4:0. En lös och pipig med fand inblandad kalkften, Raucb*
vackengeburge kallad, ifrån ^ til 6 famnar mägtig.’
T11 f:o. En
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
