Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ker af filfvermalmer och ^ kobolt, vifa fig ädlaft vid 20 eller 30
famnars djup, men förtryckas fedan af infallande oädla mittler och
återvinna ej fin ädelhet förr än på 70 a 80 famnars djup. Se
Cancrini Bejcbreib. der vorziigl. Bergm. f. 332.
Huru en malmgång af öfverkptfande klyfter och bergarter
fortryckes genom aflkärning fes egenteligen under ordet
Affkdr-ningi men defs rubbning och förflyttning under ordet Kafining.
Grofva lerartade Sm&rklyfter och det fom vanligen får namn
af Råtberg (Faules Gebirg, eller Fåule,) hvilket beftår af förvittrade
löfa och bräckelige bergarter, eller gyttringar af järnroflig kies,
qvarts, fand famt horn- och (kimmerberg, pläga ofta intaga en
gång, då de råka honom, och förtrycka malmen, hvarföre det, i
anfeende til de förra, gärna är elakt märke, när veka hvita leror
åtfölja drummer, eller då fmörklyfter tilftöta, men då få källad
Fäule af röd järnhaltig ftenlera, eller blodflensart, uti färlkilt klyft
ftöter in på gången och fläpar med honom, händer ofta at någon
förädling af rikare arter tillika medföljer (fe ordet FJule)t få at
ej alt flags råtberg kan fåfom förtryckande anfes. Lerarter äro ej
heller altid utan fyndighet, ty uti Schemniz grufvor gifvas någre
feta leror, fom äro rika på fllfver. och malmklumpar träffas där
ofta i lerklyfter. Se Ferbers Aboandl. iiber die Geb. und Bergm.
in Ungarn f. 18- Hvart och et malmfält, eller gångberg, har ock
härutinnan fitt egit förhållande, få at allmänna reglor därvid aldrig
lära finnas lämpelige.
När en malmsång af en annan tilftötande gång, eller bergart,
lätt rubbas och aflXäres, fäga tyika bergsmännen: er fei feig. I
näftan lika mening kalla de gemeine Gänge fådane obefländige
gångar, fom hvarken fträcka fig långt i fält, och ej heller behålla
fin (trykning orubbad, utan hafva et flridigt förhållande emot en
Hauptftreicbende Gang. Jämnför ordet Httfvudgång.
När en gång. af något hårdt berg blifvit på det fättet förtryckt
at han ligger under den förtryckande arten, heter det: er Jei
bin-gegen untergekrocben, eller: er krieche in aie Soble.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
