- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
577

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der järnstången, ej blifver, eller kan blifva så starkt brändt, som
eljest är nödigt til befriande ifrån innestängd luft.

Galtar (Gänse) kallas de täckjärnsstycken af 4 til 6 qvarters
längd och 8 til 15 lispunds vigt, hvaraf stångjärn tilverkas vid
tysksmide. Vid hvarje utslag utur en masugn fås 10, 12, til 14
sådane galtar. De gjutas uti halfrund eller trekantig form och
märkas med hyttans nummer och bergsmans bomärke. Se 1766 års
Masmästare-Ordning §. 3. De långa tackjärnsstycken, som
brukas vid Vallonsmide, få namn af Gösar. Se detta ord.

Galtcinder, se Cinder.

Galtfnas betyder vanligen en finstrålig skörl, eller en sådig
och vresig asbestart. Jämnför ordet Fjäderalun.

Galtsängar, eller Galtmot, (Flossbette, Leisten) heta de
gropar, eller mot, som göras uti sanden på hyttegolfvet, hvaruti
järnet utrinner och formeras til galtar. Stundom kunna de få namn
af Järnmått.

Gamaheu, Se Camehuja.

Gams kallas vid Stora Kopparbetgs grufva de bröstvindar,
som där brukas med enkel lingång och skjutas omkring af 2 a 3
personer, hvilka luta sig emot vändarmen, eller driften, med bröstet.

Gamsvind heter vid masugnar den machin, hvarmed
malmen ifrån bokaren på masugnen uphissas, då upfordringen sker med
handkraft och tramphjul, men vid en del masugnar updrages
malmen af bokare-hjulstocken.

Gar säges en metall och i synnerhet kopparen vara, så snart
han vid tagit märke uti garhärden finnes vara tilräckeligen renad,
eller befriad ifrån de oarter, som uti garningen borde
bortbrännas, då han til slut spritas, eller slites, i runda skifvor och blifver

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0593.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free