Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jer mera vilja fatta fig, eller ock af caput mortuum, eller
colco-tar vitrioli, då den mäfta fyran genom elden redan bhfvit
utdrif-ven. Detta falt kan fvårligen bringas til cryftallifation, om icke
med tilfats af litet alkali, Tom fäller järnet och får då en fmak,
fom liknar alun, men är dock intet annat än en fvag vitriolfyra
med litet järn förenad, livilket förlorat fitt mäfla phlogifton och g i
f-ver fåledes en blek färg. Det innehåller likväl intet någon
lerjord, fom är aluns enda grundämne, få framt icke uti malmen,
eller kiefen, varit någon fådan jord, fom af öfverloppsfyran
kunnat uplöfas. Om någon främmande metall, fåfom zink, eller
koppar, varit uti vitriolen, få kan ock hända at defs Gilla, fom af
col-cotar blifvit utlakad, äfven är fmittad af deffa metaller. Häraf
kommer at man hållit denna Gilla för en egen art af falt, hvilket
fordom af några blifvit nyttjadt fåfom kräkmedel i medicin.
Gillenftein kallas uti Schweiz en med grön asbefl inblandad
qvartfig hälleart, fom därftädes Ikall utgöra hela berg.
Geis- eller Gleisbergerflen är en art granit, fom äfven
förefaller uti Schweiz. Se ordet Geisbergerften.
Gima betyder uti grufvor fjelfva mynningen, eller ingången, til
en ort. Se Ort. Gima kallas ock framila öpningen uti en
calci-ner- eller glödgugn, där godfet inlägges och uttages. Beklädes,
eller utfordras, gemenligen med en fyrkantig tackjärnsram.
Gips kallas den (len- eller jordart, fom beftår af kalk mättad
med vitriolfyra. Uti ftenhärdad form liknar den närmaft en
gran-gnifirig fjällig kalkften; men äger ej famma hårdhet, utan kännas
mjuk och vek emot knif. Defs fpecifiqua tyngd til vatten är
funnen vara fom 2,324 til 1,000. Den gäfer ej märkeligen med
fyror, hvarken rå, eller bränd,) och löfes ej heller däruti: uti
medelmåttig hetta fatefcerar, eller förlorar den fnart fitt glittrande
ut-feende och blir mjölig: fonderflagen til fmå ftycken och inlagd uti
en väl uphettad bakugn, hvars öpning fedan igenmuras, får
gipfen däruti, efter affvalning, en lagom bränning, förlorar fitt
cry-ftallifationsvatten, blir hvit, opak, och pulveriferas fedan lätt til et
hvitt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
