Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
otydelig och omärkelig; men då den vifar fig nti formeliga oc%
hel- eller halfklara cryflaller, räknas den af Mineraloger til Selenit.
Selenitens allmännafte och redigafle figur är en rbomboidalijk
platt decaedre, eller rhomhoidalilk fkifva, med triangulaira kanter,
fom tilfammans utgöra io fidor. Sådane äro de klara Ikifvor, fom få
namn af Marienglas, eller Fraueneis. Denne cryftallfigur
förekommer under många förändringar, dels uti en likfidig rhomb, dels
uti långa cryflaller, dels med mer eller mindre trubbiga hörn o. f.v.
Herr De RoMé de l’Isle har uti fm Criftallograpbie T. I. f. 441
o. f. upräknat och med tydelige ritningar vilat 7 fär/kilte
variationer, utom flera därtil hörande mindre förändringar. Uti Italien
kallas gipscryflaller Specbio ctafino. Sådane har Herr Ferber fedt
i Siena äf 4 tums längd och 2 tums bredd, anfkutne ifned
rhom-boidalifk figur. Se FerbejCs Briefe aut Welfcbland f. 304.
Ibland mindre tydeliga cryftallifationer kan räknas den vigg-y
fortnige% hvaruti den ena kilen tyckes fitta uti den andra. Den
finnes ömnigaft uti gipsbrottet vid Montmärtre. På detta ftälte,
äfvenfom i England, träffas äfven gipfen cryflalliferad uti lång oval
figur, eller med breda eggar åt begge ändar, liknande en flenhacka
utan öga, med kulriga långfidor oui inuti med en fynlig flrimma,
eller axis, efter längden, hvaremot lamellerne fiöta rilhopa. Alla
defle cryflaller gå vid fonderflagningen uti tunna fkifvor.
De klarafle och mäft reguliere gipscryflaller finnas gemenligen
löfa uti en fin hvit mergel, eller lera, vid gipsbrotten, eller uti
dru-fer vid malmgånear. Atfkillige variationer däraf kunna äfven fes
uti Waller. Syjf. Min. T. I. f. 163, famt uti von Borns
Litbo-pbylaciumy hvatefl många mera fällfynte förändringar af
gipscry-fialler upräknas j fåfom pyramidalijke, tetraédrijhe, cubifke, pentfr
gonifke i pyramider, trape%oidifke, polygmijie m. fl. ifrån
Schem-niz i Ungern, Herrngrund, Joachimsthal i Böhmen,Siebenburgen,
Freyberg, idarz, Schneeberg och flereflädes.
Utom det flora gipsberget Montmärtre vid Paris, hvarom
Hr. Pralon uti Journal Pbyfiquey 1780, f. 284 o. f. gifvit en
gan-fka accurat befkrifning, hvilken uti Herr De RoMé de lMsles
Criftallograpbie äf införd, finaes gipfen på mångfaldiga orter til öf-
ver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
