Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verflöd uti Frankrike, England, Tyikland, Ungern, Schweiz,
Italien, Spanien m. m.
Uti gipsbrottet vid Montmartre äro äfven träffade
petrifiqa-ter, i fynnerhet en Ornitholith famt intryck af fi/kar, tänder och
flera benrangel, fom liknat fig at vara amphibier.
Groftärnig gipsfpat, under namn af , infaller ofta
vid Schneeberg i Sachfen, ftundom genomdragen med glaserz, eU
let ock med giftkobolt, eller arfenikalilk kies, i hvilken händelfe
han får heta Tingererz. Se Ferbers Min. verfcb. Länd. f.
531. Eljeft vid tyfka bergverken, i fynnerhet uti Sachfen,
kommer den cryilalliferade gipfen under åtikilliga namn, fåfom Fr
anenets , Scbijfergips, Gipsdrufer,, Gipscr Feder gips. Se Vo-
gels PraQ. "Min. Sy fl. f. If8*
Til gips/Iägtet har ock Tungfytrten af de fläfta Mineraloger
för detta blifvit räknadj men genom Herr Bergmans och flere
nya-res rön har nu mera blifvit uptäckt, at denne fpatens grundämne
icke är kalk, utan en egen jord, fom fått namn af , hvar-
af tungfpaten i förening med vitriolfyra tilkommit. Se
Den bekanta Bononifka Stenen har ock "blifvit anfedd för en
gipsfpat, i anledning hvaraf någre trott det alla gipsfpater fkulle
kunna erhålla den egenlkap at, efter en lindrig bränning, på lika
fätt draga ljufet til ug utur follkenet, och fedan någon Uund
blif-va lyfande i mörkret; men fenare förfök hafva vifat at den
Bono-niika Ilen, fom äger 2 gångor ftörre fpecifique tyngd än gips,
rätteligen bor höra til tungfpatsllägtet och at defs lyfande egenlkap
intet tilhorer gipsarterne. Se vidare ordet Benonifk Sten.
Utom den hos bergsmän antagne och redan anförde
bemär-kelfe på ordet Selenitt förilås därmed hesChemiika AuAorer den
gips, fom med konft tilkommer, då kalk uplöfes uti vitriolfyra,
hvarutur feleniten fedan cryftalliferas j eller ock den, fom med vi«
triolfyra fälles utur uplösningar af kaik uti et hvitt pulver,
beftå-ende uti fina fjäll, likafom gips. Denne är dock fedan mera
lätt-töft uti kokande vatten och kallas egenteligen Kaikfelenit, til
Ikil-nad ifrån den art aå Mica, eller Ikimmer, fom fått namn af vi-
Gg gg 2 trum
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
