- Project Runeberg -  Bergwerks lexicon / Del 1 /
642

(1788-1789) [MARC] Author: Sven Rinman
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

form af blende, jemte gångarten däruti följaktig, och än hnéra
kobolt med arfeftik, men antimonium, nickel , brunftea och
qvick-filfver, näfion aldrig, Gångarterne uti gneis beftå mäft af kalk,
leror, tungfpat, fluft fpat, hofnfkiffer och qvarts.

Så rik gneifen vifar fig uti Sachfifka Och Böhmttka malmfab
ten, få litet ädel och malmförande har den hitintils förhållit fig
uti Bannat, där han emellan Safka och Moldava utgör vidfträckta
berg. Men uti Schemnizer bergen, i neder«Ungern, hafva däruti
rika gyldifka anbrott fordom blifvk träffade, fom ockfå ännu ypt
paa uti gamla arbeten.

Såfom gångart utgör gneifen fällan malmernas fdlje/lagare, om
icke uti fjelfva gneisbergen.

Gneis och ftenhärdad lerlkiffer kunna icke räknas til uråldriga
berg, utan til de fenare tilkomne, eller til flodelemningar
(auftre-fe%te GebUrge)t i det, efter aUa tilförlåtelige obfer vatio ner, de
Eu-ropeifke bergen vanligen beftå af trenne arter, aemligen förft Gra■*
nit, fåfom den nätta uråldrige därnäft Lerfkiffer, Gneis och flere
lerattade förändringar, hvaröfver den tredje, eller Kalkjltn,
ändte-ligen finnes vara tilkommen. Öfver defla gifvas ännu fenare hvarf
af lera , kalkjord, mergel, fand qch fådan ikiffer, fom egenteligea
utgör flötsverk för ftenkol och alun. Se Berg.

Hällearten vid Ädelfors guldverk, hvaruti de gyldi/ke
kies-gångarne ftryka, och hvilken af BergsR. von Swab be/krffves uti
Kongl. Vet. Acad. Handl. I74f f. 120, och där namnes för
Horn-fkiffer, tyckes i det närmafte vara den famma, fom under namn af
Gneis och Saxum metalli ferum blifvit befkrifven, och vid Ungerfka
guldmalmsgångarne äfven utgör den allmännafte hällearten. Se
Jiornfkiffer.

Vid Marienberg får gneifen vanligen namn af Stbiefer, ehuru
af famma art fom på de öfriga ftälien. Se Ferbers Min. Gefcb.
vtrfcb. Land. f. 171.

Gnås Hr et gammalt ord, hvilket vid koppar/kärftens
vänd-roflning betyder det verk, eller den fkärften, fom, under
vändningen på 2 eller 3 eldar, fallit under fönderdagning få fmå, at den

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 16:34:57 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/rsberglex/1/0658.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free